Det här är verkligen en mindre dramatisk Desperate Housewives i bokform, något jag tycker om. Jag hade nog lite för höga förväntningar på den, för den är inte riktigt så fantastisk som många har sagt. Mycket bra, men inte den bästa jag har läst på långa vägar. Jag fastnade direkt för Moody, men tyckte omgående illa om alla mödrar i boken.
För de läsare som är föräldrar så känns det kanske självklart vilka man ska hålla på i tvisten om barnen i boken. Men för mig så tycker jag att mödrarna i boken är otroligt själviska och tänker mindre på barnen än deras egna behov av att få vara mamma. Både de biologiska och adoptivföräldrarna. Ingen kan veta hur barnens liv kommer te sig oavsett vilka de växer upp med, men när domaren i boken tänker på Kung Salomo, så vet man direkt att den som sätter barnets liv före sitt eget är den sanna modern. Nu blev ingen tvungen att göra det valet i boken, så vem som hade mest rätt eller minst fel fick man aldrig veta – något jag störde mig ganska rejält på.
Det är trots det en riktig bladvändare och jag älskar hur den är skriven, även om det tog ett tag innan jag förstod att den inte utspelade sig i nutid. En helt klart läsvärd bok som jag kan rekommendera om man tycker om familjerelationer och hemligheter.
Om det här ska bli en tv-serie så hoppas jag att man får ett mindre påskyndat slut, för det gick väldigt fort på slutet och det kändes på tok för öppet för min smak.
