Röd signal utspelar sig drygt två år efter händelserna i Feber. Mikaela Sköld, reporter på Nyhetsbyrån, har flyttat ihop med sin kollega Kim i en villa i Huddinge där hon bor tillsammans med nu fjortonåriga dottern Vanja och Kims son Sigge. Ett sargat samhälle har börjat öppna upp och när en hård vinter slår till är tågförseningarna snart tillbaka.
Snart börjar en serie dödsolyckor ske i tunnelbanan och pendeltågen. Polisen misstänker dock att det handlar om något värre: En vettvilling som knuffar folk framför tågen. Det blir starten på en gastkramande jakt på en gärningsman som kan vara vem som helst i vimlet på perrongerna. Och snart inser Mikaela Sköld att dåden har koppling till hennes artiklar på Nyhetsbyrån.
Det är inte lätt att vara uppföljare efter en så otroligt spännande bok som Feber, men trots mina höga förväntningar så tycker jag att Röd Signal var riktig bra. Den är inte lika mörk och rå bortsett från de obehagligt målande scenerna av “olyckorna”. Jag gillar Mikaela och hur hon är som person, det är inte lätt att komma henne innanför skinnet. Det är säkert något som andra kan störa sig på, men jag känner igen mig själv lite i det. Det är återigen en ytterst välskriven och genomarbetad andra del, kanske lite ojämnt tempo och alldeles för verklighetstrogen – om nu det kan anses vara något negativt, men jag kommer nog aldrig mer att våga stå och vänta på att tåget ska köra in på perrongen närmare än 3 meter igen…
Boken finns hos: Bokus
