Inläggen innehåller reklam genom annonslänkar för Bokus.
Renoveringsobjekten
Originaltitel: Renoveringsobjekten
Författare:
Utgiven: 2020
Sidor: 288
Format: Inbunden
ISBN: 9789150948646
Goodreadsbetyg: 4.35
Susanne har slagit in på en ny väg i livet. Hon har brutit upp från ett passionslöst äktenskap och lämnat arkitektfirman i Stockholm för att starta eget. Ett prestigefullt uppdrag i det lilla samhället Grävinge i Roslagen är den perfekta chansen att börja om på nytt. Till en början verkar det vara ett riktigt drömjobb att rita om fabriken, där man en gång tillverkade den berömda Grävingesandalen , till en lyxig konferensanläggning. Men när ägarparet presenterar sin vision börjar Susanne ana oråd. De vill riva alla husen längs fabriksgatan i byn. Ju mer Susanne lär känna sina nya grannar, desto mer omöjligt börjar hela renoveringsprojektet kännas. För vad kommer att hända med Ingegerd som har bott i Grävinge i hela sitt liv? Hon som bjuder på kaffe med dopp och minnen från förr. Och Conny, fastighetsskötaren som väver bilinredningar på fritiden? Han som är mycket yngre än Susanne men som får henne att skratta som hon inte gjort på väldigt, väldigt länge. Eli Åhman Owetz är författare och journalist. Hennes böcker utspelar sig i lantliga Roslagen, där Eli numera bor på gården där hon växte upp. Hon debuterade 2013 med Anna-Lisas antik, första delen i serien om Anna-Lisa. Hemma hos Bettan kom 2017, och hyllade Brevvännerna 2019. Renoveringsobjekten är en fristående fortsättning i samma miljö.

Eli är en av mina nya favoriter och den här boken var helt underbar att läsa! Både i fysisk form när jag låg ute på landstället utanför Rånäs i Roslagen, och som ljudbok när jag målade om hallen och var ute och promenerade på landsvägarna. Det var förvisso lite mindre renovering i boken än jag hade trott, men jag älskade att läsa om arkitektplanerna och Grävinge. Hela rivningsprojektet känns lite som det måste ha känts för Rimboborna när de valde att lägga ner Roslagsbanan mellan Kårsta och Rimbo 1981 – jag hoppas innerligt att den ska byggas ut igen! Det är ett projekt som jag brinner för precis som Susanne brinner för Grävinge.

Det är verkligen något med Elis karaktärer som gör att jag känner mig mer involverad i deras liv. Självklart blir jag irriterad på att Susanne, likt vilken annan tjej som helst, inte vet vad hon vill eller vad hon förtjänar. Osäkerheten över ålder och vad man bör och inte bör göra med sitt liv. Jag känner frustrationen och blev orolig över att det inte skulle bli så som jag hoppades. Men precis som att man kan räkna med att trekaffet alltid serveras, så kan man räkna med ett trevligt slut i Elis böcker! Det är kärleksfullt och sådär mysigt som jag tycker att feelgood ska vara! Jag hoppas och längtar efter fler böcker och tills dess så hoppas jag få tag på någon av de tidigare böckerna ur Anna-Lisa-serien i fysisk form. Dags att de ges ut igen!

Tack så hemskt mycket för det fina recensionsexemplaret Harper Collins Nordic!

Svara

E-postadressen publiceras inte. Required fields are marked *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.