Jag hade ganska höga förväntningar på Poster Girl. För trots att jag aldrig fastnade för Roths ”Divergent”-serie, så gillade jag verkligen ”Dödens märken”-böckerna. Den här boken känns tyvärr inte som något nytt utan det är som de flesta andra böcker som utspelar sig i en nära högteknologisk dystopisk framtid. Det tog ett bra tag att komma in i boken på grund av alla namn på saker, grupper osv. Det hade nog underlättat för läsaren om man inte översätter prylar, platser (eller falanger som i Divergent där Dauntless översattes till De tappra!) som är unika för den världen, som Insight (Insyn) då det bara låter löjligt – som om vi skulle översätta Iphone till svenska. Jag har även svårt för Sonya som karaktär och handlingen är inte så spännande som jag hade hoppats. Vissa bikaraktärer tycker jag om och jag plöjde igenom boken ganska fort för att få reda på hur den skulle sluta. Det är en ganska medelmåttig bok, varken bra eller dålig med ett väldigt snyggt omslag.
