Älskade Miss Marples första fall
I charmig brittisk landsbygdsmiljö, i St Mary Mead, hittas kyrkovärden Protheroe, en illa omtyckt man, mördad. Det är kyrkoherden Clemens som finner honom, bara timmar efter att han uttalat orden: Den som mördar Protheroe, skulle göra världen en stor tjänst.
Vid sidan av polisens utredning gör även Miss Marple, bygdens gamla ungmö, egna undersökningar. Hon finner att det inte bara är kyrkoherden, utan hela byn som haft lömska motiv att mörda Protheroe.
Mordet i prästgården utkom för första gången 1930 och blev en av Agatha Christies mest omtyckta och populära böcker. Den nyfikna och klipska amatördetektiven Miss Marple bygger på Christies åldrande släktingar och deras vänner. I den första boken om Miss Marple introduceras hon som en intelligent dam som känner till allt som pågår i byn något som kom att bli ett kärt karaktärsdrag i alla kommande böcker om Miss Marple.
Jag älskar att bryta av min vardagsläsning med en klassisk Agatha Christie-deckare och de här superfina utgåvorna från Bookmark är underbara att plocka ur bokhyllan och mysa ner sig med under en filt. Just mordet i den här boken är inte någon svår gåta att lösa vare sig för Miss Marple eller läsaren, men det är resan som är målet i det här fallet. Det är ett brett persongalleri och många misstänkta. Det är relationerna mellan karaktärerna som är intressant och vad var och en kan tänka sig att göra för att just deras hemligheter inte ska avslöjas. Mord eller ej. Rekommenderas!
Boken finns hos: Bokus
En kommentar
Alice Radomska
Intressant också med Miss Marples genom året återkommande konstaterande att det i vår värld finns så förvånansvärt få olika mänskliga karaktärer. Så om en människa i sitt agerande starkt påminner om en annan som man träffat, kan man utgå från hur personen tänker och i olika situationer kommer att bete sig. Jag tycker det stämmer(!). Men även om jag köper en hel del nya/nyutgivna böcker, så älskar jag att köpa begagnade ute på piren i Blackpool, där man i flera böcker även kan se gamla stämplar från butiker och antikvariat som funnits på 1940-1970-talen. Jag fyndade på 1990-talet även ett halvdussin maskinskrivna manussidor (tyvärr ej fler) med överstrykningar och ändringar i vad som blev Christies “Towards Zero” (1944, dock varken Marple eller Poirot som problemlösare där och inget särskilt kittlande persongalleri).