Skrivartips

Nu har jag äntligen gått igenom mina anteckningar från skrivarskolan på eftermiddagen under Feelgoodfestivalen och fått ihop en någorlunda sammanhängande text. Jag hoppas att ni ska få lite inspiration av författarnas ord och att det inte blev alltför styltigt skrivet från min sida 🙂

Åsa Hellberg

Åsa är en riktigt duktig talare och det är en fröjd att lyssna på henne berätta om sitt skrivande. Hon började sin karriär som författare med att skriva där hon stod. Alltså skriva om något man själv känner till. Hennes självbiografiska bok Casanovas kvinna kom ut när hon hade fyllt 47, så det är verkligen aldrig för sent för att börja skriva! Nu har förvisso Åsa en – få förunnat – talang för skrivandet då den dramaturgiska kurvan kommer naturligt när hon skriver. Hon har tempot, dramaturgin och storyn i huvudet. Det underlättar dock när man har en fullständigt unik historia att berätta. När Åsa skriver så ser hon till att klippa sina naglar korta för att underlätta sin fingerfärdighet på tangentbordet. Hon byter även location ofta för att på så vis skapa en handling då hon hittar på as it goes. Att skriva långa miljöbeskrivningar, kosmetika som hon kallar det, är hon helt ointresserad av, det gör att det blir mer fokus på karaktärerna och det som händer snarare än handlingens kulisser. Hon ser till att skriva varje dag en viss tid och rekommenderar att man avsätter minst en timme om dagen för att skriva. En fullroman ligger på runt 85 000-90 000 ord vilket motsvarar ca 320-350 sidor och skriver man varje dag så som Åsa föreslår så har man ett manus klart på mindre än ett halvår.

Åsas snabba tips:

Skriv om en karaktär som är rätt lik dig själv.
Utsätt karaktären för något om du inte kommer vidare i ditt skrivande.
Man kan ha mer än en huvudkaraktär och byta vid varje nytt kapitel.
Avsätt en timme om dagen då du ska skriva, det borde resultera i minst 700 ord. När timmen är slut så slutar du skriva, oavsett om det är mitt i en mening.
Får du några nya idéer i stundens hetta, så kan man skriva ner dom på papper och nyttja dom när du samlar ihop alla lösa trådar i slutet.Tänk inte så mycket när du skriver, bara kör på!
Gå inte tillbaka och läs eller rätta texten förrän manuset är klart.
Skicka in manuset till de förlag som helst ger ut din typ av bok.

Jenny Fagerlund

Jenny skriver minst 1000 ord om dagen och ser till att ha ett bra utgångsläge för skrivandet, med en ordentlig början, mitt och slut på sina berättelser. Hon har en övergripande karta över vad hon vill skriva och vet hela tiden vart hon är på väg. Det gäller att ha en röd tråd i berättandet så att allt hänger ihop. I början av skrivandet så gör hon sin research, som ger henne nya idéer och tankar. Hon kontrollerar fakta när råmanuset är klart.

1. Det börjar med själva idén, vad syftet är med berättelsen? I hennes bok 24 goda gärningar så var temat ensamhet i olika former, för alla bär vi på olika bagage och utmaningar vilket är en bra grund för en berättelse.

2. Det andra man ska fråga sig är vilka karaktärer man vill ha med i boken. Hon skriver en övergripande karaktärsbeskrivning, som innehåller deras utseende, historia, vad de varit med om innan och hur de ska lösa sina problem. Ett miljöombyte kan vara en lösning på problemet. Miljöresearch kan man göra online via Google eller så kan man besöka olika platser för inspiration.

3. Dags att krydda historien med vändpunkter, händelser/möten som får karaktärer att agera och byta riktning. Både inre och yttre konflikter uppstår. Jenny går igenom varje karaktär för sig, vad är deras separata vändpunkter?

Jennys snabba tips:

Boken Story engineering av Larry Brooks innehåller många bra skrivartips.
Programmet Scrivener är bra för att hålla koll på alla lösa trådar i berättelsen
Gör det som passar er bäst, det som känns bäst.
Var öppen för förändringar, kör på det spår som känns bäst.
Ta in hjälp när du är klar med manuset, en lektör/provläsare. Det blir bättre när en utomstående går in och ser berättelsen från ett annat perspektiv.
Skriv lite ofta, än mycket sällan. Lättare att fortsätta när man är inne i berättelsen.

Simona Ahrnstedt

Simona skriver om sex och erotik och anser att romance är den ultimata feelgoodgenren, något jag håller med om! Romance bör innehålla ett lyckligt slut och romantisk kärlek, men att skriva själva sexet kan vara svårt. För Simona så tar sexscenerna dubbelt så lång tid som att skriva allt annat. Det är viktigt att sexet driver handlingen framåt. Det ska förändra karaktärerna på något sätt. Både det som sker före, under och efter sex, hångel osv. Man kan använda det för att förändra, komplicera, försvåra handlingen. Variation på själva sexet är också viktigt, allt från tempot (hetsigt, glatt, argt sex) till stämning och miljön där scenerna ska utspela sig.

Simona berättade att hon får dra ner på det sexiga när hon skriver, men trots det så tvingas hon censurera många saker av det hon skriver när förläggaren har gått igenom manuset. Det svenska språket försvårar något när man skriver romance och erotik. Det är antingen för blommigt eller kliniskt. Simona använder till exempel inte ordet sköte då det inte känns som ett särskilt sexigt ord. Något annat som är viktigt för Simona är att skriva om respektfullt sex där det används skydd och inte bara sker penetration. In och ut, slut. Man ska bli upphetsad av att skriva om sex och då krävs det nog något mer än gammalt vaniljsex. Något man kanske inte tänker på är att använda sig av dialog under sexakten där karaktärerna kommunicerar med varandra. Det kan kännas lite kinky, men det blir oftast bättre när alla inblandade vet vad som känns bäst. För i de flesta böcker så är inte karaktärerna tankeläsare.

Simonas snabba tips:

Välj vilken nivå av intimitet du vill skriva om. Var inte rädd för att skriva om erotik. Våga utmana sig själv.
Håll inte tillbaka när du skriver, det är lättare att redigera i efterhand.
Samla på dig sexfakta, gör research. Ta reda på mer om kroppen
Simonas favoriter: Alicia Rae, Courtney Milan och Tiffany Reisz

Ewa Klingberg

För Ewa så är att skriva lika med att andas och hennes böcker har ofta en historisk touch. Hon känner sig som en följetångsförfattare och skriver per automatik. När hon skriver så har hon karaktärsbeskrivningar skrivna på alla sina karaktärer. De får sina egna röster och blir som hennes kompisar under seriens gång. Hon berättade även att hantverket förfinas genom åren och det blir mindre arbete med redigering ju mer man skriver.

Ett skrivartips är dela ett stort papper i fyra delar och sedan dra en dramaturgisk kurva genom hela arket så att själva omfånget är klart för varje del. Scener och karaktärer skriver man sedan på post it lappar som fästs vid rätt del. Det gör det lättare att gå tillbaka för att titta på strukturen om man tappar den. Något som är viktigt är att man avslutar varje del med en bra cliffhanger. Det kan man även göra i varje kapitel. Det viktigaste är dock att läsaren ska vara nöjd med slutet, men samtidigt veta att historien kommer att fortsätta i nästa bok.

Snabba tips:

Skapa karaktärer som kan bli vänner i slutändan och som du som författare blir nyfiken på att veta mer om.
Håll samma ton genom hela boken/serien så att karaktärerna inte fallerar på vägen och gör något som strider mot hennes personlighet. Skriv ner vad karaktärerna har för rädslor och svårigheter. Om de har några fobier och vad de aldrig skulle kunna tänka sig att göra.

Förläggarens tips

Det blev även ett besök av en förläggare, Jennifer Lindström från Norstedts, som bland annat berättade att feelgoodgenren har förändrats en del de senaste tre åren. Den svenska marknaden är numera starkare och feelgood trendar med mer fokus på relationer och personlig utveckling. Man behöver inte skriva lättsam och glättig feelgood utan kan ha en mörk underton utan att förvanska grundprincipen. Huvudsaken är att läsaren ska känna att slutet är bra och att handlingen följer en positiv riktning. Allt behöver inte sluta med att de lever lyckliga i alla sina dagar helt enkelt.

Det hon letar efter i ett feelgoodmanus är en känsla, att vilja veta vad som ska hända med karaktären. Få läsaren att känna sympati för karaktären! Det är även spännande med berättelser ur andra typer av människors perspektiv. Man vill förstå något som man inte förstod innan man läste boken. Karaktärer med en annan bakgrund, uppväxt, kultur eller erfarenheter än en själv. Det hon inte vill läsa om är en feelgoodbok som slutar likt en stor grekisk tragedi. Ett bra tecken på en bra bok är om läsaren har blivit spoilad på slutet i en bok, så ska läsaren ändå ha ett sug att vilja läsa och följa karaktärernas väg fram till slutet.

Snabba tips:

Var inte rädd för att skriva för en specifik genre, du måste inte hålla dig inom ramarna.
Ju mer en karaktär utsätts för saker under bokens gång, desto närmare så kommer man karaktären som läsare.
Man ska ha respekt för genren och förstå den även om det kan vara svårt att få till det positiva drivet genom hela boken.

Det här är alltså det jag fick ut av Skrivarskolan som vi gick på under Feelgoodfestivalen i Mariefred. Den var på både morgonen och eftermiddagen, men med olika författare som gav tips och råd. Om jag har fått något om bakfoten så får ni hemskt gärna skriva en kommentar så ordnar jag till texten direkt. Men jag tycker att det mesta låter som väldigt vettiga förslag och bra tips att ta till sig som aspirerande författare.

Marianne Cedervall

Som så många andra så tipsade Marianne om att man ska skriva om det man känner till, miljöer man redan har en stark anknytning till. Hon skriver även på tid vilket kan vara värt att testa om man vill komma igång med skrivandet, men har mycket att göra hemma. Skriv i 15 minuter, tänk inte, låt pennan gå. Ta sedan en paus och gör hushållssysslor där du får röra på dig lite, det är inte bra att sitta stilla för länge. Sen 15 minuter igen. Tänk er intervallträning fast i skrivande.

Men innan man börjar så kan man behöva ha en bra plan. Det finns olika metoder man kan använda sig av, men det här är Mariannes upplägg när hon ska skriva en novell. Det fungerar även på längre romaner, men då har upplägget mer än en höjdpunkt. Hon skapar en Karta/Mindmap där det är minst två stödord per punkt. Hon fyller på med årtal, dagar, personer, och viktiga händelser.

Upplägg:

Karta
Utgångspunkt
Ny person in
Höjdpunkt
Konsekvens omgående
Konsekvens senare

Marianne har ofta slutet klart för sig redan när hon börjar skriva. Hon gör även research innan där hon passar på att lära sig något nytt. När man väl är insatt så är det lättare att skriva om vissa ämnen på ett naturligt sätt. Hon skriver även klart boken och redigerar först efteråt. Det kan ta fem månader att skriva en bok och sedan en månad att redigera den.

Snabba tips:

Cirkelkomposition (fungerar bra på noveller.)
Sluta när det är som mest hemskt (Klimax.)
Gotland säljer bra.

Åsa Hellberg

Det roliga med Åsa är att hon skriver på ett ganska unikt sätt då hon aldrig vet vad som ska hända i sina böcker utan låter fingrarna flyga över tangenterna och låter boken hon har inom sig ta form. Det gör att hennes böcker får ett bra driv, rytm och inte stagnerar.

Hon har en plan med delmål över hur hon ska skriva dock. Ungefär tre pass per dag och 2000 ord per dag. Det gör att en bok kan ta mellan nio till tolv veckor. Hon har aldrig missat en deadline tack vare detta. Under tiden hon skriver så går hon inte tillbaka och rättar under tiden utan hon redigerar sina böcker minimalt. Ofta så lägger hon bara till och fördjupar sina texter, men stryker ingenting (med undantag av en karaktär i Toscana tur och retur som hon gjorde sig av med helt i boken.)

Åsa får – tack vare sitt sätt att skriva – aldrig skrivkramp, men hon tipsar att man kanske ska ta och byta genre om man fastnar och inte kommer vidare. Ett annat tips är att man slutar skriva mitt i en mening eller när det är som mest roligt att skriva. Det gör att man kommer minnas just den känslan eller tanken man hade då, när det är dags att sätta igång med skrivandet igen.

Snabba tips:

Tänk inte på läsarna, Skriv för dig själv.
Fastnar man så kan man testa att byta genre.
Prioritera bort allt annat om möjligt.
Det går att förändra sitt liv och nå en ljusare tillvaro om man vill det.

Anna Jansson

Anna berättade om sätt man kan upptäcka om en bok är bra. Att man öppnar och läser en bok på tre slumpmässigt valda ställen. Fastnar man för handling och karaktärerna och vill läsa mer så är det nog en bok värd att läsa. Hon förklarade att det är så viktigt med gestaltningar för att få liv i karaktärerna och att man kanske ska undvika “adjektivsjuka” då det ofta är ett tecken på att man berättar istället för att gestalta. Man kan även ta och beskriva kroppsformer och ovanliga personer genom att använda humoristiska liknelser då humor distanserar och kan göra att läsaren lättare kan se personen framför sig. Något som man kanske inte tänker på är alla småljud som folk gör. Det kan även vara något som ger variation på karaktärerna.

Frågor att ställa sig själv:

Hur klarar karaktärerna av olika situationer ex. ensamhet eller folksamlingar?
Vad har de för drivkrafter, vad vill karaktärerna?
Vilka hemligheter har karaktärerna?
Vilka människor eller situationer har påverkat dina karaktärer genom livet?

Snabba tips:

Intervjua äldre människor.
Ge även de oangenäma karaktärerna bra drag.

Anna Fredriksson

Anna berättar att det är viktigt att man har en ny, unik grundidé och att det bör finnas ett sug i berättelsen. Det läsare letar efter är igenkänning och huvudpersonen får gärna brottas med ett moraliskt dilemma. Huvudkaraktären bör vara aktiv och drivande, men även flerdimensionell, sympatisk och ha några fel och brister i sin person som gör att läsaren kan känna empati och leva sig in i dess situation.

De allra flesta bra romaner har en början, ett mitt och ett slut.

Akt 1. Presentation.
Akt 2. Fördjupa konflikten.
Akt 3. Upplösning.

Frågor att ställa sig själv:

Vem är huvudkaraktären? Känner man empati för denne?
Vad försöker du uppnå?
Vem försöker hindra huvudkaraktären att nå sitt mål? Vem eller vad står i vägen?
Konsekvens: Vad händer om de misslyckas med att nå sitt mål?
Varför måste de nå sitt mål just nu?
Vad blir resultatet?
Förändrar det livet för karaktärerna?

Är det jag skriver intressant för mer än mig?
Kan man baka ihop beskrivningen av bokens handling till en effektiv mening?

Edith & Maria Enberg (Engbergs agency)

Bokagenterna Edith och Maria berättade att feelgood är en växande trend även utomlands. Fredrik Backman och Jonas Jonasson har verkligen banat väg för genren utomlands. Trender kommer och går dock, som med exempelvis chicklit. Även om det går bra för feelgood så verkar det som om vissa länder föredrar en viss typ av böcker. I Japan så verkar de föredra böcker om ensamhet, som boken The Loneliness of the Hedgehog av Toon Tellegen som är en fabel för vuxna. Om man vill nå ut till flera länder så bör man tänka på att Sverige ofta ses som exotiskt och att det inte alls är lika säkert att boken kommer att sälja i England bara för att ens bok utspelar sig där. Snarare tvärtom.

Knepen för att vara bra i sin genre är att vara ny och fräsch samt inspirerande. Just nu så verkar historiska berättelser och böcker om författarvärlden eller bokhandlar vara extra lockande. Det gäller att skriva en succé där det osannolika och oförutsägbara händer. Man bör känna för personerna redan i början av boken för att skapa det där suget efter att läsa vidare. Några bra ingredienser för att skapa en bästsäljare är familjehemligheter, djur och natur. Att hålla sig till det magiska sidantalet: 320 sidor (70-90 000 ord) är något som fungerar för de flesta. Att läsa boken högt för sig själv är knep man kan använda för att se om det låter bra och man kan då skriva om det som inte fungerar.

Snabba tips:

Skaffa en agent, det är bättre – men även svårare – än att signa sig för ett förlag direkt.
Komprimera bokens handling till en oneliner – om det skapar ett sug efter att få läsa boken så är det en vinnare.
Ha inget stort persongalleri, det är inte lätt att lyckas med en bokserie á la Game of Thrones.
Viktiga ingredienser: Familjehemligheter, Djur och natur.
Tänk på att miljö och tid är en egen karaktär i sig.
Var konsekvent och tappa inte tråden i varken handling eller karaktärens person.
En bra feelgood innehåller minimalt med våld, blod, sex och rasism. Men har alltid ett lyckligt slut.
Save the Cat! Djur som far illa är det sällan någon läsare tycker om, så låt djuren få ett lyckligt slut även de.

Vad fokuserad jag såg ut när jag tog anteckningar på skrivarskolan! Det är jag som sitter där mitt på första raden iförd svarta sandaler, röd blommig kjol och har både träningsarmband i lila och glasögon på mig. En stor hemmagjord skylt som det står mitt namn samt Bokbesatt.se på hade jag även fått till.