Skönheten av Christian Johansson

Hur värjer man sig mot den som vill ont? Mot det som vill ont?

Vissa hävdade att allting började då en flicka försvann spårlöst. Andra påstod att platsen alltid varit ond. Ön låg övergiven sedan krigstiden, och skulle så förbli, var det tänkt. Det var ingen lämplig plats att bosätta sig på. Men när en snipa flyter iland på en intilliggande ö och ett barnlöst par får sin högsta önskan uppfylld startar ett händelseförlopp som avslöjar ett ondskefullt mysterium.

Det är inte ofta en bok gör mig förvirrad och överraskad på samma gång, men det lyckades Skönheten med kan jag lova. Utan att spoila för mycket så är det tidsaspekten i boken som gjorde mig mest konfunderad. Boken är skriven på ett sätt som gör att det känns som om vi som läser får nysta upp mysteriet om Skönheten. Vad Skönheten egentligen är och hur allt hänger ihop. Lite som Memento skulle man kunna säga. Jag tycker förvisso om att veta exakta tider och dagar då alt utspelar sig, men det fungerar så bra i den här boken. Det är ytterst välskrivet och ju fortare man kommer in i handlingen och lär känna alla människor, desto mer mörkt och sjukt blir alltihopa. Vilka är goda och vilka är onda? Kan man ens definiera dessa personer?

Jag tycker att det här var en våldsamt underhållande thriller och när jag nådde sista sidan så var jag besviken över att jag inte längre fick läsa mer. Som den skräckfantast jag är så blir jag aldrig äcklad av hemskheter i böcker, det är sånt jag längtar efter när jag läser thrillers eller psykologisk skräck. Skönheten innehåller mycket obehagligheter så den är inte för den lättpåverkade. Jag håller med Carola om att det enda jag inte var förtjust i är titeln på boken, det känns inte som att den passar in på boken som helhet och boken är mycket bättre och skrämmande än vad titeln antyder.

Tack Swedish Zombie för recensionsexempleret.