Let it Snow av John Green, Maureen Johnson & Lauren Myracle

En julromantisk följetong i tre delar.

När Jubilees föräldrar inte kommer hem efter en shoppingtur före jul, sätter sig Jubilee på tåget till morföräldrarna i Florida. Samma kväll drar en snöstorm av guds nåde in och tåget blir stående mitt ute i ingenstans. Det här ska komma att bli en annorlunda jul för Jubilee: mötet med Jeb i kafévagnen, mannen i folie inne på Waffle House – och så Stuart. Stuart som öppnar upp sitt hem och sitt hjärta …

Tobin och hans kompisar The Duke och JP sitter djupt nersjunkna i soffan med ett Bond-maraton på teven när Keun, som jobbar på Waffle House under julhelgen, ringer. Hans önskan är lika tydlig som desperat: Kom till Waffle House NU. Och ta med Twister-spelet. Det ska visa sig bli en lång och äventyrlig färd – i snöstorm.

Addie deppar. Hon har dumpat sin pojkvän Jeb och nu ångrar hon sig. Det är jul och snö i massor och det bakas julkakor i köket, men Addie stannar på rummet. Tjejkompisarna försöker muntra upp henne men någonstans inne i Addie gror en självinsikt, och den är inte speciellt vacker. En såld minigris, en peppande pensionär på Starbucks och turkos snagg verkar vara vad som behövs för att få Jeb tillbaka.

Det är roligt hur en bok kan överraska en så. Eftersom jag inte har läst någon av de andra författarna så trodde jag att John Green skulle skrivit den bästa av de tre berättelserna, men jag skulle personligen betygsätta Maureen Johnssons som den bästa, Lauren Myracles som den näst bästa och John Greens sist.

Ingen av delarna är dåliga dock utan sådär småmysiga och vävs tillsammans på ett smart sätt som gör boken till en helhet istället för tre separata noveller. Men jag var mest förtjust i Jubilee och även Addie trots att jag störde mig på hennes usla minne… Det är en läsvärd bok bara för att den innehåller en minigris! Hur många böcker har minigrisar med i historien? En julig bok utan att vara alltför julig är en bra bok i min mening 😉