Fest med Bladen Brinner

171026-03

Vilken trevlig kväll jag hade i torsdags! Klädde upp mig i min senaste klänning från Nelly och satte upp håret för omväxlings skull för att mingla runt på Dieselverkstadens bibliotek i Sickla när Bladen Brinner firade ännu en lyckad Kickstarter. Det var boksamtal, quiz (jag kunde svaret på två av frågorna! Yay!), godis och vin (eller alkoholfritt.) Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck gjorde ett fenomenalt jobb även denna gång!

Jag drack något glas eller två för mycket – vilket resulterade i lite väl många suddiga bilder från kvällen – men jag hade verkligen trevligt och vågade mig på att prata med många jag inte kände sedan tidigare. Inte illa för en person som lidit av social fobi i flera år och som inte har några inbyggda social skills tack vare min aspergerhjärna.

171026-04

Linn Gottfridsson pratade om sin nya Myran-bok medan Agnes Lindström pratade om sin bok Hata Gustavsberg som bara tog en månad att skriva! Och här har jag gått i flera år utan att skriva en enda sida på en bok… Det är lätt att få prestationsångest över detta…

Åsa Lind berättade om sin bok Här är vi som är illustrerad av Ingrid Godon.

171026-05

Johanna Olsson berättade om sin bok Glömskan, som är lite i samma stil som boken jag filat på i många år nu. Tror ni att jag kan skriva klart den under NaNoWriMo? Bryr mig inte så mycket om den skulle bli utgiven eller ej, vill bara skriva ner min berättelse i sin helhet.

Svenska Barnboksakademin med Mårten Sandén och Per Gustavsson i spetsen, kuppade med att dela ut ett Gillar-diplom till Bladen Brinner. Grattis!

171026-06

Jag passade på att ta en bild med mina favorit-Johannor; Johanna Lindbäck och (Sincerely) Johanna Lundin, något jag aldrig gör annars. Trots att det är så roligt att ha så här i efterhand! Målet med kvällen var att mingla runt med så många jag bara kunde och jag är verkligen nöjd – för jag stod och pratade med andra bokälskare ända till det var dags att stänga!

Några av de jag pratade med under kvällen var: Nina De Geer (Debutera eller dö), Emily Ringborg, Johanna (Barnens boktips), Ann-Sofie Lindholm (Breakfast Book Club), Annakarin Täng (Läsande barn), Loveina, Lilian, Sofia och Boel. Jag tog bilder på så många namnlappar jag kunde, så att jag skulle komma ihåg er 😉 Skriv gärna en kommentar om jag missat ett namn eller länk till er sida/sociala medier.

Tack för en supertrevlig kväll och jag hoppas att vi ses igen framöver! Nu ska jag lyssna ikapp de senaste avsnitten av podcasten!

0
  • Dela

Jannike #3

De Dödas Imperium av Mårten Sandén

Hon har färdats genom folksagor, handskats med kriminella nätverk, haft närkontakt med sataniska systrar och löst 200-åriga förbannelser. Nu är hon 18 år och har gjort militärtjänst som kustjägare. Hon är redo för sin sista strid.
De luftskepp som syntes på himlen redan i Det viskande barnet står nu över Grimeton, en nedlagd långvågssändare i Halland. När de undersöker radiostationen blir Jannike, Magnus och Reuter angripna av något som definitivt inte är mänskligt.
Jannike skickas till London och MI0, den paranormala delen av brittiska MI5. Där presenteras hon för den unge agenten Geoffrey Wilmot som ska bli hennes partner. Geoffrey faller för Jannike, men hon är inte förtjust: “Han är för helvete vampyr!” är det första hon säger.

Geoffreys vampyrism är dock ärftlig, vilket innebär att eventuella offer visserligen blir vampyrer och odödliga, men att Geoffrey själv dör efter bettet. Han bär sitt öde med motvillig värdighet.
Tillsammans spårar Jannike och Geoffrey luftskeppen till den hemlighetsfulle Lord Horlock; en industriman som har blivit förmögen på att tillverka klockor och radiomottagare. På The Paragon Hotel där Horlock bor är bara bröllopssviten ledig, och för att få den måste man uppvisa vigselbevis. Motvilligt går Jannike med på att gifta sig med Geoffrey.

I jakten på Lord Horlocks dödlige hejduk Muddy Boots finner det nu äkta paret en passage från The Paragon in i en annan tidsdimension. Denna parallellvärld är Lord Horlocks imperium, och i bortglömda tunnelsystem under första världskrigets slagfält väcker han liv i sedan länge stupade soldater. Men för att Lord Horlock till fullo ska kunna ta över världen med sin armé av döda måste han själv dö.

Den sista delen i trilogin om Jannike Faltin (de två tidigare var Den femte systern & Det viskande barnet) tar vid där den förra slutade, efter att Jannike gjort sin militärtjänst så kastas hon direkt in i mysteriet med Lord Horlock. Det är inte fullt lika spännande som man skulle kunna tro, det hintas en del om hur det hela ska sluta så när det väl händer något så känns det väntat. Några saker fanns det dock som jag inte var beredd på, vilket var kul. Det tog ett tag att komma in i boken som vanligt men sen flöt det på.

Jag gillade Jannike i förra boken, men kände inte mycket för henne i De dödas imperium. All min sympati gick åt till stackars Geoffrey och hela biten med honom och Jannike tyckte jag var ganska tråkig, hade förväntat mig något mer himlastormande. Som slutet på boken då jag fick en bit av det jag ville ha. I det hela är det här ännu en underhållande bok, trots att jag blev uttråkad till och från i mitten.

0
  • Dela

Bibliotekslån vs recensionsex

I torsdags så var jag på biblioteket för att se om de hade fått in Det viskade barnet av Mårten Sandén och Frost av Maggie Stiefvater, men nej – någon jäkel hade glömt att lämna tillbaka den ena och den andra kommer inte in förrän i maj. Hade varit kul att läsa en lånad bok fö en gångs skull, speciellt så jag har börjat tappa hela “samla på böcker bara för att ha dem stå i bokhyllan” känslan. Nu vill jag bara köpa billiga pocketböcker eller böcker som ser jäkligt snygga ut (påkostade) och jag vet att jag kommer att vilja läsa om en dag. Har inte riktigt råd att skaffa allt jag vill läsa längre, så det är lite deppigt.

Frost har jag för övrigt försökt att få som recensionsex, men ingen respons från förlaget där inte. Nej, de föredrar tydligen att skicka ut dem till personer som inte bett om just den boken. Märks det att jag har hakat upp mig på det här och är lite förnärmad? Ja, så kan det bli ibland när man är lite bokbesatt…

Ifall du som läser det här inlägget har några bra tips på hur man ska gå till väga med just kontakten med förlagen osv (har hittat en del på nätet, men jag vill gärna veta mer) så kommentera gärna.

Jag gillar att utföra diverse uppdrag så jag tar gärna emot alla sorters böcker att recensera. Ungdomsböcker är väl det jag läst mest, men jag är en allätare och gillar att testa nya saker. Nu både bloggar jag om böckerna samt lägger in dem i min databas, så det gör det hela lite enklare. Man kan se att jag är aktiv och brinner för det jag gör.

0
  • Dela

Den femte systern av Mårten Sandén

För tvåhundra år sedan fanns en man vid namn Karmelius i Nyköping. Frestad av makten tillkallar han mörkrets furste och med hjälp av sina fem döttrar lyckas han öppna porten till helvetet. Tvåhundra år senare sitter den gravida Elisabeth från hembygdsmuséet med sin praktikant Jannike och en nedfryst vätte i en piketbuss. De är på väg till Martinsson som förestår Byrån för särskilda efterforskningar i Stockholm. Byrån förstår genast att vätten – som har anfallit Elisabeth med yxa – har agerat på uppdrag av någon av de fem döttrarna. De tror att de har koll på alla Karmelius ättlingar men har de verkligen det?

Jag älskar böcker med övernaturliga inslag och har en speciell plats i hjärtat för troll, djävlar och andra figurer från svenska folksagor, men just Den Femte Systern var svår att ta till sig. Det är inget fel på historien eller karaktärerna (bortsett från deras namn som jag störde mig enormt på) men jag gillade inte sättet boken var skriven på. Det hattas fram och tillbaka mellan nutid och 18000-tal, men man får inte mycket ut av dessa bitar. Den hade säkert varit mycket bättre om den varit riktad till vuxna först och främst för det fanns många saker som kunde ha utvecklats och beskrivits mer – samtidigt som andra – ointressanta saker fick för stor plats. Historien flyter inte på som den borde. Jannike är en bra huvudkaraktär och jag gillar Magnus men man får inte lära känna dom på djupet och därför känns de lite för overkliga.

Det är en okej bok, men den kunde varit bättre. Får inte glömma bort att säga att den trots alla brister var lätt att läsa – när jag kommit halvvägs in i boken så plöjde jag igenom den ganska fort. Uppföljaren kan jag tänka mig att läsa, men då lånar jag den på biblioteket.

Recensionsex från Rabén & Sjögren.

0
  • Dela