Semesterns bokcirkelbok blev den här söta lilla historien om ännu en tjej som ärver en liten stuga eller butik i en pittoresk småstad någonstans i England. Jag gillar ärligt talat den sortens berättelser, där man får läsa om många intressanta karaktärer som på relativt kort tid blir vänner (eller fiender) och tar reda på ortens eller sin familjs hemligheter tillsammans. Tyvärr så kändes det som att många viktiga händelser i boken bara snabbspolas förbi genom ett “en vecka senare” eller liknande. Och i den här typen av böcker så bör man lägga ner extra mycket tid på att förklara vad som hänt med karaktärerna innan historien började, men det tycker jag inte McNamara var så bra på. För så fort någons bakgrundshistoria avslöjas så känns det ämnet överspelat och nämns inte något mer under resten av boken. För mig så var Dwn lilla blomsterhandeln… en ganska medelmåttig bok som inte var lika magisk som jag hade hoppats på. Men jag gillar det flummiga blomsterspråket och det är trots allt en mysig bok att fördriva tiden med mellan magstarka thrillers och tunga familjedraman.