Jag måste medge att jag gillar den här lättsamma typen av deckare med snabbt tempo och korta kapitel. Det är skönt att läsa och är även en skön kontrast till alla tunga och – i många fall onödigt – komplicerade böcker där huvudpersonerna alltid ska ha en inre ångest eller ett missbruk som tar fokus från det rättsfall hen arbetar med. Skamvrån är en väldigt aktuell bok om psykisk ohälsa och självmord där åtminstone jag sitter på helspänn genom hela boken. Jag gillar att man i varje bok får lära känna någon ny sidokaraktär som för handlingen framåt och Emmas systerdotter Julia är en frisk fläkt. Något som inte är en frisk fläkt är dock Emmas kärleksliv eller bristen på kärlek, det är också ett intressant tema, när man har allt men ändå aldrig blir helt nöjd eller tillfreds med livet. Det här var hur som haver en väldigt spännande bok även om den avslutades med både en otroligt irriterande cliffhanger samt hade ett brottsfall med en upplösning som var rätt otillfredsställande, minst sagt. Rekommenderar den här serien till alla som vill läsa deckare som känns mer som filmer än böcker.
