gruvdamen

Gruvdamen av Daniel Svanberg

Maja vill ha kött.

När den hyllade författaren Bergdahl hittas död i sitt townhouse på Upper East Side i New York City rasar Jakob Jonssons värld samman. TV-producenten Jakob är Bergdahls enda arvinge och när han hittar ett gammalt ljudband på sin döda mentors vind får han inblick i ett mörkt förflutet vars rötter sträcker sig långt bak i tiden till Bergslagens djupa skogar. På det knastriga bandet hörs hur två barn mördas.

När Jakob beger sig till Sverige för att nysta i Bergdahls förflutna rullas den gamle författarens smärtsamma barndom upp. Den ensamma uppväxten på barnhem, sadismen och de täta granskogarna precis runt knuten. Och Gruvdamen. Maja. Hon som vill ha kött.

Kort därpå blir Jakobs liv ännu mer förvirrat. Under sitt besök i Sverige kopplar det där mörka och onämnbara som vilar i skogen grepp om honom. Det vägrar att släppa taget. Samtidigt börjar de döda att komma tillbaka …

Jag kan inte låta bli att vara förtjust i den här typen av böcker, de är så härligt läskiga! Det är spännande att läsa när man inte vet vad som är verkligt eller inte, när man får höra historien berättas från olika karaktärers synpunkter och när det hoppar mellan nutid och dåtid. Just de partier som utspelar sig när huvudpersonens pappa var liten, var jag extra förtjust i och alla hemskheter som – trots att de inte utförligt berättas – gör att man får kalla kårar utmed ryggraden.

Efter att ha spelat Until Dawn så hade jag en bra bild av gruvor och läskiga monster som lurar där nere vilket gjorde Gruv-Maja till en mer verklig fara i mitt huvud även om hon inte var det enda hotet. I andra genres så tycker jag inte om att läsa om landet vi lever i, men när det gäller skräck så finns det inget läskigare ställe för en bok att utspela sig på!

Två kortare noveller av Rambe

När Fredrik Gransjö träffar Tord Bengtsson på det lokala fiket en tidig höstdag förstår han att den gamle Expressen-reportern har något på gång. Det är ingenting ovanligt med det, men en mystisk inbjudan får Fredrik att minnas deras möte. Så hittas en ung kvinna drunknad vid en brygga på Tosterön nedanför det gamla mentalsjukhuset, och Fredrik dras in i ett fall som bär på minnen och spår av människor och händelser som han alltför väl känner igen.

Ett nyckfullt infall ger honom information som inte är bara uppseendeväckande utan också farlig för honom själv. Men kommer de att hinna? Eller kommer de alla att drabbas av Faraos förbannelse?

Jag trodde att det skulle vara två längre noveller då själva boken var ganska tjock, så jag blev lite besviken när det visade sig att nästan halva pocketen är ett utdrag ur Lars Rambes Solens sista strålar (och finns det något värre än att läsa delar ur en bok man inte har… avskyr sånt!)

Men för att återgå till Gråräven så är det en kortare berättelse, och jag skulle ärligt talat vilja att alla deckare var så här koncentrerade och utan en massa ordbajsande för att öka sidantalet. Kan inte någon skriva om alla stora deckare i det här formatet? Då skulle jag läsa mer deckare! Gråräven var hur som helst underhållande att läsa, men jag tyckte ännu bättre om Den vackra kullan kommer inte igen, som anknyter till Rambes bok Kvinnorna i sjön. Väldigt läsvärda noveller, perfekt att ha med sig i väskan.