Blybröllop

Blybröllop
Originaltitel: Blybröllop
Författare:
Förlag:
Utgiven: 2017
Sidor: 231
Format: Inbunden, Lånebok
ISBN: 9789173378512
Goodreadsbetyg: 3.57
Irene Hussvig är bibliotekarie i en småstad och gift med kabeldragaren Horst. Efter ett långt äktenskap fyllt med ständiga pikar och sarkasm, har Irene fått nog av sin man. Hon bestämmer sig för att göra sig av med honom för gott. Med hjälp av en gammal kista med blytyngder som hon ärvt av sin mamma, påbörjar hon sin resa från tyst mus till amatörkemist med dödlig kunskap om gifter. Måste någon alltid ge sig i ett äktenskap? Vems vilja drar det längsta strået? Vilka mått vidtar vi för att bevara oss själva i nära relationer? Och vilka medel används på vägen dit? Blybröllop är en humoristisk och vass skildring av en mogen kvinnas väg till frihet. På en gång är den ett äktenskapsdrama, en hyllning till fantasin och en underhållande giftmordshistoria med stor berättarglädje

Det här är en tragikomisk berättelse om en kvinna som tröttnat på att bli åsidosatt och överkörd av sin likgiltiga man. I grunden så är det en slags hämndhistoria där man känner sympati för Irene om fått genomlida en hel del genom åren som gift. Just gift blir därför hennes planerade utväg när hon helt plötslig börjar intressera sig för kemi. Boken utspelar sig både före, under och efter äktenskapet med Horst, berättat på ett lättsamt sätt så att man kommer Irene närmare och får förståelse till varför hon gör som hon gör.

Jag tyckte om Irene till en början, men mot slutet så kändes inte hennes hämnd lika ljuv längre vilket gjorde att slutet inte alls blev lika spännande som jag hade hoppats. Jag började tycka synd om den ömklige Horst och det var istället Irene som framkom som osympatisk och elak. Oavsett om en person förtjänar det eller inte, så är det aldrig rättfärdigat att bli lika jävlig som den man tycker illa om. Personligen så hade jag föredragit om hon hade tvärvänt, stått upp på riktigt mot Horst, lämnat honom trasig och svag och istället förgiftat den avskyvärda chefen på biblioteket, det hade varit en bra twist!

Trots det – i min mening – lite antiklimaktiska slutet, så var Blybröllop en rakt igenom välskriven och underhållande bok. Men så har jag samma kärlek till böcker som Irene, så det kanske inte är så konstigt.

Paradiset ligger under mammas fötter

Paradiset ligger vid mammas fötter
Originaltitel: Paradiset ligger vid mammas fötter
Författare:
Förlag:
Utgiven: 2020
Sidor: 310
Format: Inbunden, Ljudbok, Lånebok
ISBN: 9789113073606
Goodreadsbetyg: 3.58
Mona längtar efter frihet, revolution och att slippa alla hyenor i småstaden som inte fattar att hon är en alfakrigarinna. Både de i moskén och skolan är hatare, till och med Mila har blivit en feg slavinna. Men bara oupplysta kan kalla Monas graffiti för klotter - det är konst som visar sanningen. Hennes bästa vän Mila måste skaffa flawless betyg för att komma in på läkarlinjen och flytta från Norrland. Det är dags att visa världen att hon är mer än ett hijabispöke som inte går på andra fester än sin mammas mångfaldsgrupp. Ja, Mila kanske inte har nått sin målvikt än och hjärnan har inte funkat som den ska på sistone, men hon vet att hon har Allah på sin sida. Måste Mona vara så extrem bara? Nour bor i ett palestinskt flyktingläger i Beirut - en sliten stadsdel som styrs av en grupp korrupta män. På skönhetssalongen samlas kvinnorna varje dag för att avhandla det senaste skvallret och hemligheterna som kan förstöra människors liv. Hur fuck ska en kvinna kunna skina när livet bara dumpar khara på en? Det enda som återstår är att ta världen på sina egna axlar och rensa upp i orättvisan - och nånstans börja hitta sig själv på vägen. Men vad brukar världen göra mot kvinnor som vill ha mer än det som serveras?

Eftersom jag var ett stort fan av Ana Gina när det begav sig och min bokcirkel valde just Ginas bok att läsa i september så började jag läsa ganska omgående. Jag lyssnade främst på ljudboken då hon hade läst in den själv. Just inläsningen tyckte jag var riktigt bra då varje person har sin egen röst och känsla, vissa karaktärer är förstås lite väl gapiga och är man inte van vid sådana personer så kan man nog ha svårt för ljudboken. Om man inte är expert på arabiska så kan det nog vara bra att lyssna på boken ändå, för då slipper åtminstone jag uttala orden fel i huvudet när jag läser. Som en person som tyvärr inte kan arabiska så hade jag nog behövt en ordlista i den fysiska boken för att få de korrekta översättningarna på orden, nu fick jag googla en del ord som inte är välkända slangord. På tal om översättningen så tyckte jag att det kändes lite konstigt att personer som talar 100% arabiska i Libanon inte översattes 100% till svenska. Ett tag trodde jag att de pratade svenska och bara slängde in lite arabiska slangord här och där. I Sverige så lät det bra, men utomlands så hade jag svårt att skilja på när de bytte mellan språken, vem som pratade vad.

Själva handlingen tycker jag är både unik och gripande. Det är verkligen en bok som borde ha skrivits för länge sedan, den behöver läsas av unga tjejer och killar, jag tillhör kanske inte målgruppen. Men om vi bortser från det faktum att det fanns väldigt få trevliga svennar i boken så känns det som en väldigt inkluderande bok. Det är en hel del luckor och hopp i boken som kunde fyllts ut med förklaringar till vad som hände. Boken slutar lite mitt i allting med en del lösa trådar, så jag hoppas att det inte är en stand alone-bok utan jag hoppas på att det ska komma en fortsättning. Mitt i allt det mörka och hemska som faktiskt sker i boken så skriver ändå Gina väldigt komiska scener som jag hoppas filmatiseras en dag!

Slutligen så vill jag säga att trots att jag är religionsfri så har jag en tro – som är privat. Det är viktigt att man respekterar att vi inte alla har samma åsikter och tro oavsett om man håller med eller inte. I slutändan så hamnar vi nog ändå på samma plats vare sig vi vill eller inte, så gör det bästa av det liv du har!

Sen vill jag – med tanke på titeln – även tipsa om Ginas mammas program, SOS – Skolan och Sverige, som jag tyckte var väldigt bra och insiktsfullt.

Monica Magnus 1966

Monica Magnus 1966
Originaltitel: Monica Magnus 1966
Författare:
Utgiven: 2020
Sidor: 268
Format: Inbunden
ISBN: 9789189007987
Goodreadsbetyg: 4.00
Året är 1965. Det är lördag och i lägenheten ovanför Arvidssons rör i Uppsala är det fest. I köket står Monica och önskar att alla kunde gå hem. Hon är fjorton år gammal och redan trött på allt sin pojkvän Janne som har samma fest varje helg, sina omogna klasskamrater och sin mamma som inte låter henne växa upp. När den åtta år äldre Magnus plötsligt står i dörröppningen och ber henne följa med honom får allt en ny början. Hemma på Lindsbergsgatan sitter Anna-Britt och väntar på sin dotter. Hon är rädd att Monica ska göra samma misstag som hon själv. Det enda hon vill är att se sin dotter bli självständig och oberoende. Bo i en villa i Kåbo och välja en man som avgudar henne. Kanske till och med bli lycklig. Monica Magnus 1966 är en sann berättelse om två personer som inte kan hålla sig flytande utan varandra och om den såriga relationen mellan mor och dotter. Det är en roman om den stora kärleken och hur den kan riskera att bränna sönder allt i sin väg.

Eftersom det här är en verklighetsbaserad berättelse så känns den därefter mer tragisk. Monica är Ulrika Ewermans syster, en person hon aldrig träffat men ändå skriver så personligt om baserat på efterforskningar och vittnesmål. Hon har fyllt i luckorna på ett trovärdigt sätt som gör att den känns mer äkta. Monicas liv känns som en svensk Romeo och Julia-historia där hon kommer i kläm när hennes familj och framförallt mamma Anna-Britt inte anser hennes val av pojkvän som acceptabelt. Med tanke på Monicas ålder så förstår jag mamman, men samtidigt så känner jag verkligen för Magnus och hans problematik som givetvis inte gör saken enklare. Det är många impulsiva och oansvariga val som leder till slutet. Ett slut som blev en början för Ulrika. Det här var en riktigt sorglig men ändå varm och kärleksfull berättelse som jag tyckte om och kommer stanna med mig en lång tid framöver.

Tack till Bookmark för det fina recensionsexemplaret!

Älskar, älskar inte

Älskar, älskar inte
Originaltitel: Älskar, älskar inte
Författare:
Förlag:
Utgiven: 2018
Sidor: 263
Format: Danskt band
ISBN: 9789177797326
Goodreadsbetyg: 3.41
Emilia är dryga trettio och redo att köpa villa, vovve och en bättre begagnad Volvo. Barn vill hon också ha. Gärna många. Helst nyss. Hon är tillsammans med Charlie som inte verkar redo att ge upp sitt sorglösa surfarfliv, men hon väljer att blunda för den petitessen. Han vet nog bara inte om att han vill bli pappa. Lillasyster Madelen har precis allt hon vågat drömma om. Hon är nygift, har ett spännande jobb i tv-branschen och hennes lägenhet är som tagen ur en monter på möbelmässan. Allt är bäddat för nästa steg. Det är bara det att hennes biologiska klocka inte tickar, alls. När Madelen fattar ett beslut som Emilia inte kan stötta, hänger inte bara systrarnas relation på en skör tråd hela Madelens stabila grund svajar, och hon inser att hon kanske är på väg att förlora allt som egentligen är viktigt. Samtidigt ställs Emilia inför ett avgörande och till synes omöjligt val. Vågar hon låta hjärtat styra?

Jag föll pladask för systrarna Lind och önskar verkligen att jag hade haft en syster när jag läser om deras relation. Eleonor skriver på ett medryckande sätt som får mig att plöja igenom boken, något som jag sällan gör med nutida böcker som utspelar sig i stadsmiljö. Det är en överraskande bra debut som är djup och gripande i sin berättelse samtidigt som den är lättläst och välkomponerad. Gillar man hästar så finns även de med på ett hörn vilket är trevligt att läsa om i kontrast till jobb och relationer.

Det enda jag inte var helt positiv till är att när man för en gångs skull får läsa en bok om en kvinna som inte vill ha egna barn, så måste hon ändra åsikt för att det ska bli ett lyckligt slut. Så jag kände mig lite lurad när Madelen inte alls var den person jag trott. Det är svårt att hitta kvinnor att identifiera sig med i böcker när alla måste skaffa barn eller gifta sig på slutet av en romantisk bok för att tvåsamheten ska kännas komplett. Nu är det ett väldigt fint skrivet slut oavsett, så hade hennes barnmotstånd inte varit så uttalat i början så hade jag inte haft något att klaga på alls! Det är en feelgood som jag kan rekommendera till alla som älskar att läsa om familjerelationer och svåra livsval. Jag ser fram emot att läsa nästa bok i serien om systrarna!

Vredens gudinnor

The Furies
Originaltitel: The Furies
Författare:
Förlag:
Utgiven: 2019
Sidor: 384
Format: Inbunden
ISBN: 9789178930333
Goodreadsbetyg: 3.13
För att glömma en ödesdiger bilolycka börjar Violet på Elm Hollow Academy, ett prestigefullt privatgymnasium för flickor. Skolan ligger i ett område med otäcka historiska kopplingar till 1700-talets häxprocesser. Violet blir snart den fjärde medlemmen i en avancerad studiecirkel ledd av den karismatiske konstläraren Annabel. Även om Annabel påstår att hennes lektioner inte har något med gamla riter och ritualer att göra varnar hon eleverna för ämnet, och talar om det som mer än bara mytologi. Och Violet och hennes vänner börjar tro att de själva besitter magiska krafter. Men när en av gruppens tidigare medlemmar - som har en kuslig likhet med Violet - hittas död på campus efter att ha varit spårlöst försvunnen sedan nio månader tillbaka, börjar Violet undra om hon kan lita på sina vänner, sina lärare eller ens på sig själv.

En av mina favoritfilmer när jag var yngre var The Craft (Den onda cirkeln) från 1996 som i det stora hela har samma grundhistoria som Vredens gudinnor. Men där The Craft är spännande och huvudpersonen är lätt att tycka om, så har jag här väldigt svårt för Violet. Hon har en hemsk bakgrundshistoria – som jag ärligt talat trodde skulle få någon form av övernaturlig förklaring senare i boken – men som huvudperson är hon väldigt blek och intetsägande. Språket är förstås vackert och passar miljön som boken utspelar sig i, men det blir lite för mycket, så pass att jag automatiskt hoppar över en del paragrafer som inte för handlingen vidare utan bara känns som utfyllnad. Boken är väldigt ojämn i övrigt och går från många sega lektioner (om förvånansvärt intressanta ämnen) till våldsamma hämndaktioner och ritualer där motivationen bakom dessa inte känns helt berättigade och trovärdiga. Tyvärr så faller även historien platt mot slutet och den saknade någon form av effektfullt slut (twist eller pay off) så jag blev mest besviken. Det var ingen bok för mig helt enkelt.

Tack Modernista för att jag fick läsa boken!