En av mina favoritfilmer när jag var yngre var The Craft (Den onda cirkeln) från 1996 som i det stora hela har samma grundhistoria som Vredens gudinnor. Men där The Craft är spännande och huvudpersonen är lätt att tycka om, så har jag här väldigt svårt för Violet. Hon har en hemsk bakgrundshistoria – som jag ärligt talat trodde skulle få någon form av övernaturlig förklaring senare i boken – men som huvudperson är hon väldigt blek och intetsägande. Språket är förstås vackert och passar miljön som boken utspelar sig i, men det blir lite för mycket, så pass att jag automatiskt hoppar över en del paragrafer som inte för handlingen vidare utan bara känns som utfyllnad. Boken är väldigt ojämn i övrigt och går från många sega lektioner (om förvånansvärt intressanta ämnen) till våldsamma hämndaktioner och ritualer där motivationen bakom dessa inte känns helt berättigade och trovärdiga. Tyvärr så faller även historien platt mot slutet och den saknade någon form av effektfullt slut (twist eller pay off) så jag blev mest besviken. Det var ingen bok för mig helt enkelt.

Tack Modernista för att jag fick läsa boken!