Fyra kvinnor ur olika samhällsklasser bor alla i samma fastighet på Södermalm. De förs samman av ett fruktansvärt dödsfall på den gemensamma gården, under den kylslagna nyårsnatten mellan 1895 och 1896. Det står snart klart att den avlidna kvinnan försökt genomföra en illegal fosterfördrivning.
Boken är en ödesmättad skildring av kvinnors hårda villkor under slutet av 1800-talet. Med ett oemotståndligt språk och rasande driv skildrar Katarina Wennstam en värld som myllrar av tjänsteflickor, sedeslösa kvinnor, utnyttjande män och målande beskrivningar av såväl staden som utsökta klädedräkter. En gedigen research ligger bakom Katarina Wennstams mest passionerade bokprojekt någonsin.
Det här är en av de bästa böckerna jag läst i år! Det här känns som en modern klassiker för den är otroligt välskriven samtidigt som den är sådär lågmält spännande som historiska romaner tenderar att vara. Alla personer känns så verkliga och jag känner verkligen med kvinnorna som på den här tiden tvingades genomlida all möjlig skit på grund av hur män fick styra och ställa som de ville utan konsekvenser. Boken är informativ samtidigt som den är underhållande att läsa på det där härliga sakliga sättet som jag gillar. Gillar man den här så kommer man säkert även att tycka om Camilla Lagerqvists Detektiv Tillman som har en hel del gemensamt med Döda kvinnor förlåter inte. Rekommenderar även varmt Katarina Ewerlöfs inläsning av ljudboken.
Boken finns hos: Bokus
