Astrid Lindgren

bokpost-01

Astrid Lindgren av Agnes-Margrethe Bjorvand & Lisa Aisato

Hon är mamma till Pippi, Ronja, Madicken, Emil, Bröderna Lejonhjärta och många, många andra… Men vem var egentligen Astrid Lindgren?

Astrid Lindgren är Agnes-Margrethe Bjorvands och Lisa Aisatos bok om människan bakom alla de magiska historierna, berättad så att även barn från 6 år kan förstå.

Om Astrid Lindgrens liv, barndomen och uppväxten, samt förstås om hur böckerna kom till – Pippi Långstrump på fyrtiotalet, som hon hittade på för att pigga upp sin sjuka dotter Karin; Mio min Mio och Karlsson på taket på femtiotalet; Madicken och Emil i Lönneberga på sextiotalet; Bröderna Lejonhjärta på sjuttiotalet, Skorpan och Jonatan i Nangijala och Ronja Rövardotter på åttiotalet, för att bara nämna några av de mest klassiska titlarna av en av världens största barnboksförfattare genom tiderna.

Det här är en av de finaste böckerna jag har fått! Den är värd att köpa enbart för de vackra illustrationerna och de ger verkligen liv till berättandet precis som i Astrids egna böcker. Texten är extremt lättläst och beskrivande så att även de minsta ska kunna förstå. Jag hade gärna köpt en variant för vuxna också med samma vackra illustrationer men med en svårare text. Astrid levde verkligen ett intressant liv värt en egen bok och här är den!

Jag tillhör de som givetvis önskar att Astrid hade skrivit ännu fler berättelser, att hon skulle få leva för alltid, men jag tror nog att hon sitter och skriver vidare i nästa liv. Vi får väl se när vi väl kommer dit om det finns mer att läsa helt enkelt 😉

Tack Modernista för det fina recensionsexemplaret!

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Astrid Lindgren | Författare: Agnes-Margrethe Bjorvand & Lisa Aisato | Genre: Biografi, Barn | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 95 | Utgivningsår: 2016

Bokpost

bokpost-04

Här ser ni anledningen till varför jag älskar Modernista! Inte nog med att de har de finaste omslagen på sina böcker, de skickar mig böcker att recensera! Om ni läser detta: Ni är underbara!

Jag fick hem Sedan du försvann av Morgan Matson, Astrid Lindgren av Agnes-Margrethe Bjorvand & Lisa Aisato och för några veckor sedan så fick jag hem Ett veck i tiden av Madeleine L’Engle.

Astridboken är så fin att jag vill ha den på display här hemma. Recensioner kommer upp på bloggen snart – nu ska här läsas!

bokpost-01

160927-03

Kungadottern

kungadottern

Kungadottern av Elisabeth Östnäs

“Jag vill inte gifta mig. Jag vill lära mig att skriva. Jag vill se andra platser. Mer än den här lilla byn. Far är gammal nu och jag vet att jag ska bli drottning efter honom. Min fostermor vill att jag ska bli en völva, en spåkvinna, som hon.”

Turids värld är en hård vikingavärld. Den vintern då svälten slår hårt mot den lilla byn ställs allt på sin spets. Turid behöver använda de krafter hon har för att överleva – och även krafter som hon ännu inte lyckats bemästra!

Jag lånade boken på biblioteket för att kunna läsa fortsättningen som jag fått som recex. Det var det äldre omslaget och inte det som jag använder bilden från. Det äldre omslaget fick boken att se ut som en bok för yngre barn, men huvudpersonen Turid är tillräckligt gammal för att kunna gifta sig och det är mycket död och jag skulle nog inte rekommendera boken för yngre läsare. Då passar det nya omslaget betydligt bättre.

Jag gillar Turid även fast hon har lite väl höga tankar om sig själv till en början. Det är mycket hon inte vill göra som kungadotter, men så fort det passar så använder hon “prinsesskortet”. Hon vill äta kakan men ändå ha den kvar. Jag hoppas att hon blir lite mer ödmjuk i nästkommande böcker, eller åtminstone att hon kommer på vad hon vill göra och slutar vela fram och tillbaka.

Det är en spännande bok som jag läste ut fort som attan, full av många äldre ord, men längst bak i boken finner man en ordlista vilket är väldigt bra. Nu är bara frågan; hur ska det gå för Turid på hennes resa?

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Kungadottern | Författare: Elisabeth Östnäs | Serie: Sagan om Turid #1 | Genre: Ungdom | Förlag: Berghs förlag | Format: Inbunden, Recensionsex | Sidantal: 253 | Utgivningsår: 2015

Middagsmörker

middagsmorker

Middagsmörker av Charlotte Cederlund

Idijärvi sameby ligger undangömd i de norrländska skogarna, långt bort från all civilisation.

När sextonåriga Áilis pappa dör i cancer tvingas hon flytta dit för att bo tillsammans med sin morfar som hon aldrig tidigare träffat. Välkomnandet blir svalt och Áili känner sig som en främling bland snö och renar. Men så börjar mystiska saker hända i byn, saker som borde vara omöjliga och som bara kan förklaras med den magi som är direkt knuten till Áilis samiska arv.

Snart är hon indragen i en flera hundra år gammal konflikt, en konflikt som riskerar att skada de hon bryr sig om. De få som finns kvar.

Jag hade ingen aning om vad Middagsmörker skulle handla om innan jag började läsa. Jag gillar att göra så ibland. Alltså inte läsa ett ord om boken förrän dess att jag redan är investerad i den. Och den här boken blev jag helt fast i från första kapitlen! Det krävs en hel del för att få mig att sträckläsa böcker nu när jag har blivit till åren, jobbar och försöker hinna med alla vardagssysslor. Det krävs alltså något alldeles extra om det ska utspela sig i vår moderna värld (eller något som liknar vår värld åtminstone) för att jag ska få den där verklighetsflykten jag är ute efter. Ofta fungerar det bara genom att förflytta historien till en annan tid eller ett annat land, men här räcker det gott med Norrland. Mer exotisk kan det inte bli än med renar, samer och oanade krafter som väcks till liv.

För de som – precis som jag – anser att Sverige är ett urtrist land att läsa om, har här fått något att bita i. Jag kan inte ärligt säga att jag skulle klara av att uttala alla samiska namn och ord korrekt, så jag hoppas få höra hur de ska låta inför nästa bok i serien.

Det finns alla de klassiska elementen i en magisk hjältesaga, en ond kraft som hotar den föräldralösa huvudpersonen Áili och hennes familj (hur kan man låta bli att tycka om hennes farmor Ráijá?), en trofast vän eller två (Olivia och vargen), ett kärleksintresse och massor med kraftfull magi. Ihop med den samiska kulturen, shamaner, jojk och det faktum att vegetarianen Áili har svårt att kontrollera sina krafter gör allt så mycket mer spännande. Jag vill veta mer om kraften, hur den fungerar och hur den drar energi från djuren. Ge mig mer!

Jag är självklart frustrerad över att behöva vänta på fortsättningen, men det är ett tecken på en bra bok. Skriv upp mig på nästa bok, jag kan börja köa redan nu!

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Middagsmörker | Författare: Charlotte Cederlund | Serie: Idijärvi #1 | Genre: Ungdom | Förlag: Opal | Format: Inbunden, Recensionsex | Sidantal: 298 | Utgivningsår: 2016

De sista änglarna

160430-13

De sista änglarna av Mattias Kuldkepp

De sista änglarna är berättelsen om Joanne, Inés och Richard, som tvingas samman av ödets vindar. En inre och en yttre resa påbörjas i deras strävan efter svar – svar som de desperat behöver för att förstå sig själva och för att undvika undergångens brant.

Tvillingarna Joanne och Inés är inte som andra. De har aldrig träffats eller talat med varandra, men ändå är deras öden sammansvetsade sedan födseln. De är de sista änglarna. Falskt anklagade för mord slits de från sina invanda liv och kastas ut i en svårbegriplig tillvaro där de måste kämpa för sin överlevnad.
Utanför Albuquerque i New Mexico sker samtidigt en hemsk flygplansolycka. Endast en person överlever, en okänd man som fångas på bild strax innan han försvinner spårlöst. Men vem är han? Den desillusionerade frilansjournalisten Richard Carter är säker på att han sett den okände överlevaren tidigare och beslutar sig för att göra sitt livs scoop.
Historierna om Joanne, Inés och Richard vävs samman i deras försök att finna svar, svar som de är i desperat behov av, för tiden är knapp. Men vem kan man lita på när marken under fötterna är satt i gungning?
Det tog ett tag för mig att läsa ut boken – trots att den var väldigt lättläst och det gick verkligen snabbt att komma in i handlingen – för att jag varit dålig på att läsa klart böcker nu på sistone. Nu fick jag dock tummen ur och läste igenom hela boken i ett nafs. Det var verkligen inte svårt för boken är full av dialog och handlingen flyter på nästan helt utan avbrott vilket är ovanligt. Visst kändes det lite udda att läsa en svensk bok som enbart kretsar kring icke svenskar och utspelar sig utanför Sveriges gränser. Språket känns även det amerikanskt i sig, hur de uttrycker sig. Exempelvis så säger man väl aldrig i svenskan att någon kan “gå och knulla dig själv” när man översätter “go fuck yourself”? Planer på att ge ut den utomlands? Den är oavsett väldigt bra skriven och verkligen på det sätt jag tycker är skönast att läsa.
Jag tyckte mycket om de båda kvinnliga huvudrollerna, Joanne och Inés, men aningen mer om Inés. Som jag ärligt talat ville läsa mer om och därför inte var så värst glad över att hon inte fick lika stort utrymme som Joanne på slutet. Något annat som jag var glad över var att här hoppade man inte fram och tillbaka i tiden utan att berätta vilket år och dag det gällde innan nästa kapitel började. Så skönt att slippa gissa. Fast det kändes lite tråkigt att man tappade så mycket tid mot slutet av boken och jag hade hemskt gärna läst något kapitel till om hur Inés och Johannes fick till det, innan vi hoppade nästan 20 år framåt i tiden.
Jag kanske bör nämna originaltiteln också, för De sista änglarna låter så mycket bättre än Efter branden i Sodom. Mest på grund av att det inte låter lika religiöst (änglar figurerar ju överallt numera inte enbart inom kristendomen), för både jag och många andra skyr religion som pesten och skulle säkert ha missat att läsa boken om vi såg den på hyllorna under det gamla namnet. Men änglar är spännande att läsa om, speciellt den här nya sortens änglar och demoner. Jag var faktiskt väldigt förvånad över hur intresserad jag var och hade gärna läst mer om hela mytologin i sig eftersom den inte alls överensstämmer med det jag läst om ämnet tidigare. Väldigt spännande skulle jag säga. Det är för övrigt långt ifrån en förutsägbar bok, man vet inte alls vad som ska hända och även fast jag inte gillar allt oförutsett så blir det som sagt väldigt spännande.
Det här är helt enkelt en bok som lyckas med att berätta en historia om bibliska väsen utan att göra det till en bok om religion i sig, det är riktigt bra gjort! Jag tyckte verkligen om De sista änglarna och rekommenderar den varmt som sommarläsning!
Kul att få läsa ännu en bok från en lokal författare. Jag bor ju också i Sollentuna/Helenelund och har annars bara läst Elisabet Nemerts böcker. Får se om jag kan få tag på fler böcker eller noveller av Mattias framöver…

Tack Ragnarök Förlag & Mattias för recensionsexemplaret.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: De sista änglarna (Efter branden i Sodom) | Författare: Mattias Kuldkepp | Genre: Fantasy, Spänning, Övernaturligt | Förlag: Ragnarök Förlag | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 369 | Utgivningsår: 2016

Glastronen

Glastronen av Sarah J. Maas

Lönnmördare, palatsintriger, magi och romanser. Vad mer kan man begära?

I kungadömet Adarlan – där magi och gamla seder förbjudits, och där härskaren styr med järnhand – kallas landets främsta lönnmördare, 18-åriga Celaena Sardothien, till rikets vackra, skimrande glasslott.

Hon reser dit, inte för att mörda kungen, utan för att vinna sin frihet. Om Celaena besegrar tjugotre motståndare i en tävling – mördare, tjuvar och soldater – blir hon frigiven från fängelset och kommer att få tjäna som kungens kämpe.

Kronprinsen, Dorian Havilliard, kommer att utmana henne. Kaptenen för livgardet, Chaol Västfall, kommer att träna henne. Och båda kommer att försöka vinna hennes hjärta. Men något ondskefullt ruvar i glasslottet, något som är där i syfte att döda.

Celaenas kamp för sin frihet övergår till en kamp för överlevnad, till ett desperat försök att förgöra de mörka krafterna innan de utplånar hela hennes värld.

Det här är en bok i min smak, den har lite av varje och har en handling som jag tycker flyter på bra. Celaena är en intressant karaktär som inte får leva ut riktigt i den här boken av uppenbara anledningar. Vi får hoppas att hon får visa vad hon går för i kommande böcker. En sak jag inte förstår mig på är romantiken i boken, varför Chaol är intressant bland annat. Han är en ganska platt karaktär och väldigt mesig när det kommer till kvinnor. Dorian är hans raka motsats, men inte heller där så förstår jag tjusningen (okej båda tycker om böcker vilket är ett plus, men annars?) utan det verkar mest vara det yttre som lockar. Jag tror att boken hade varit ännu bättre utan romantik tills dess att man lärt känna karaktärerna bättre.

Handlingen i boken påminner en del om Hungerspelen och Divergent i och med träningen och prövningarna, men har även vissa likheter med Röd drottning. Nu tycker jag betydligt bättre om Celaena än både Tris och Mere (svårt att slå Katniss) då hon verkar ha betydligt bättre självförtroende och då hon inte har någon familj så gör det henne mer känslokall och trovärdig som lönnmördare. Jag hade som sagt gärna fått veta mer om de andras personligheter och varför de är som de är, kungen och drottningen till exempel förstår jag mig inte riktigt på. Varför utrotades allt som hade med magi att göra? Det känns som om det finns många lösa trådar i behov av att knytas samman. Det här är förvisso bara en bok av många av samma författare, så jag ser fram emot fortsättningen.

Jag måste rikta lite kritik till översättarna tyvärr, det känns inte som om de har översatt vissa ord på ett korrekt sätt. Alltså inte ersätt det engelska ordet med ett passande svenskt ord utan bara översatt det ordagrant. Det gör att jag som läsare kom av mig flera gånger. Samt att man i modern tid väljer att översätta namn bara för att det är fantasy tycker jag är beklagligt, det låter så mycket bättre med namn och orter på originalspråket om det är engelska. Om Modernista läser detta så ställer jag gärna upp på att korrekturläsa böcker som denna innan publicering – eller ge den till någon annan bokbloggare som har koll – för det känns inte som om någon har kritiskt granskat översättningen ordentligt. Många svenska översättningar står och faller på just detta, vilket är anledningen till varför så många väljer att köpa böckerna på engelska. Måste förstås säga att det är mycket av boken som är bra översatt, men just de här enstaka orden, meningarna och namnen gör att det känns som en dålig översättning, det är inte lätt att översätta – jag vet – jag har översatt en hel del i mina dar.

Slutligen så vill jag säga att jag inte direkt blev besviken, men så hade jag inga höga förväntningar heller. Jag tycker om Celaena och Nehemia, men inte fler än så. Det finns inga fantastiska killar i boken att bli upp över öronen i heller, men jag tycker inte att Celaena behöver någon romantik ärligt talat. Hon bör hålla sig till att ha ihjäl folk och monster, utrota ondskan. Det gör hon trots allt allra bäst!

Tack Modernista för recensionsexemplaret.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Glastronen | Serie: Glastronen #1 | Författare: Sarah J. Maas | Genre: Fantasy, Science fiction, Tonår, Unga vuxna | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, Recex | Sidantal: 400 | Utgivningsår: 2016