Överenskommelser

Överenskommelser av Simona Ahrnstedt

Det är i december 1880 på Operan de möts för första gången. Hon Beatrice Löwenström som bor med sin farbrors familj och som lever ett hårt hållet konventionellt borgarliv. Han karismatiske Seth Hammerstaal, stadens mest omtalade ungkarl, en av Sveriges rikaste män som aldrig har levt sitt liv efter någon regelbok.

Efter den kvällen tycks de ständigt korsa varandras vägar i Stockholms societet. Seth fascineras av Beatrices intelligens, frispråkighet och hon liknar ingen annan kvinna han tidigare mött. Det dröjer inte länge förrän Beatrice och Seth inser att de är involverade i en mycket komplicerad men passionerad romans.

Men det finns planer och överenskommelser som personer i Beatrices närhet har avtalat planer som varken innefattar frihet, lycka eller Seth.

Damm förlag var vänliga nog att skicka mig ett ex av Överenskommelser, skriven av Simona Ahrnstedt och förväntningarna var inte annat än höga. Bland annat av texten på omslaget: “Sveriges nya Jane Austen!” Det kan jag tyvärr inte hålla med om. För trots att jag älskar Austen och hennes underbara verk så tyckte jag att Överenskommelser och framförallt Beatrice var snäppet mer underhållande och lättare att identifiera sig med. Ärligt talat blev jag riktigt överrumplad av boken då jag inte har läst en svensk bok på länge vars karaktärer har fått mig helt fast i historien (som med Elisabeth Nemerts böcker) – ofta stör jag mig på namn och annat oviktigt men jag älskade allt i Överenskommelser.

Jag älskar hela “Oskyldig kvinnlig huvudkaraktär i misär, träffar mannen i sina drömmar, det går åt helvete och oskulden är ett minne blott, sen ordnar saker upp sig i slutet” Nu hoppas jag bara att det kommer fler böcker av Ahrnstedt, för så här ska fan-i-mig svenska böcker skrivas! Mer romantik till oss svältfödda.

21 december, 2010

Jannike #3

De Dödas Imperium av Mårten Sandén

Hon har färdats genom folksagor, handskats med kriminella nätverk, haft närkontakt med sataniska systrar och löst 200-åriga förbannelser. Nu är hon 18 år och har gjort militärtjänst som kustjägare. Hon är redo för sin sista strid.
De luftskepp som syntes på himlen redan i Det viskande barnet står nu över Grimeton, en nedlagd långvågssändare i Halland. När de undersöker radiostationen blir Jannike, Magnus och Reuter angripna av något som definitivt inte är mänskligt.
Jannike skickas till London och MI0, den paranormala delen av brittiska MI5. Där presenteras hon för den unge agenten Geoffrey Wilmot som ska bli hennes partner. Geoffrey faller för Jannike, men hon är inte förtjust: “Han är för helvete vampyr!” är det första hon säger.

Geoffreys vampyrism är dock ärftlig, vilket innebär att eventuella offer visserligen blir vampyrer och odödliga, men att Geoffrey själv dör efter bettet. Han bär sitt öde med motvillig värdighet.
Tillsammans spårar Jannike och Geoffrey luftskeppen till den hemlighetsfulle Lord Horlock; en industriman som har blivit förmögen på att tillverka klockor och radiomottagare. På The Paragon Hotel där Horlock bor är bara bröllopssviten ledig, och för att få den måste man uppvisa vigselbevis. Motvilligt går Jannike med på att gifta sig med Geoffrey.

I jakten på Lord Horlocks dödlige hejduk Muddy Boots finner det nu äkta paret en passage från The Paragon in i en annan tidsdimension. Denna parallellvärld är Lord Horlocks imperium, och i bortglömda tunnelsystem under första världskrigets slagfält väcker han liv i sedan länge stupade soldater. Men för att Lord Horlock till fullo ska kunna ta över världen med sin armé av döda måste han själv dö.

Den sista delen i trilogin om Jannike Faltin (de två tidigare var Den femte systern & Det viskande barnet) tar vid där den förra slutade, efter att Jannike gjort sin militärtjänst så kastas hon direkt in i mysteriet med Lord Horlock. Det är inte fullt lika spännande som man skulle kunna tro, det hintas en del om hur det hela ska sluta så när det väl händer något så känns det väntat. Några saker fanns det dock som jag inte var beredd på, vilket var kul. Det tog ett tag att komma in i boken som vanligt men sen flöt det på.

Jag gillade Jannike i förra boken, men kände inte mycket för henne i De dödas imperium. All min sympati gick åt till stackars Geoffrey och hela biten med honom och Jannike tyckte jag var ganska tråkig, hade förväntat mig något mer himlastormande. Som slutet på boken då jag fick en bit av det jag ville ha. I det hela är det här ännu en underhållande bok, trots att jag blev uttråkad till och från i mitten.

26 april, 2010

Bibliotekslån vs recensionsex

I torsdags så var jag på biblioteket för att se om de hade fått in Det viskade barnet av Mårten Sandén och Frost av Maggie Stiefvater, men nej – någon jäkel hade glömt att lämna tillbaka den ena och den andra kommer inte in förrän i maj. Hade varit kul att läsa en lånad bok fö en gångs skull, speciellt så jag har börjat tappa hela “samla på böcker bara för att ha dem stå i bokhyllan” känslan. Nu vill jag bara köpa billiga pocketböcker eller böcker som ser jäkligt snygga ut (påkostade) och jag vet att jag kommer att vilja läsa om en dag. Har inte riktigt råd att skaffa allt jag vill läsa längre, så det är lite deppigt.

Frost har jag för övrigt försökt att få som recensionsex, men ingen respons från förlaget där inte. Nej, de föredrar tydligen att skicka ut dem till personer som inte bett om just den boken. Märks det att jag har hakat upp mig på det här och är lite förnärmad? Ja, så kan det bli ibland när man är lite bokbesatt…

Ifall du som läser det här inlägget har några bra tips på hur man ska gå till väga med just kontakten med förlagen osv (har hittat en del på nätet, men jag vill gärna veta mer) så kommentera gärna.

Jag gillar att utföra diverse uppdrag så jag tar gärna emot alla sorters böcker att recensera. Ungdomsböcker är väl det jag läst mest, men jag är en allätare och gillar att testa nya saker. Nu både bloggar jag om böckerna samt lägger in dem i min databas, så det gör det hela lite enklare. Man kan se att jag är aktiv och brinner för det jag gör.

21 april, 2010

Den femte systern av Mårten Sandén

För tvåhundra år sedan fanns en man vid namn Karmelius i Nyköping. Frestad av makten tillkallar han mörkrets furste och med hjälp av sina fem döttrar lyckas han öppna porten till helvetet. Tvåhundra år senare sitter den gravida Elisabeth från hembygdsmuséet med sin praktikant Jannike och en nedfryst vätte i en piketbuss. De är på väg till Martinsson som förestår Byrån för särskilda efterforskningar i Stockholm. Byrån förstår genast att vätten – som har anfallit Elisabeth med yxa – har agerat på uppdrag av någon av de fem döttrarna. De tror att de har koll på alla Karmelius ättlingar men har de verkligen det?

Jag älskar böcker med övernaturliga inslag och har en speciell plats i hjärtat för troll, djävlar och andra figurer från svenska folksagor, men just Den Femte Systern var svår att ta till sig. Det är inget fel på historien eller karaktärerna (bortsett från deras namn som jag störde mig enormt på) men jag gillade inte sättet boken var skriven på. Det hattas fram och tillbaka mellan nutid och 18000-tal, men man får inte mycket ut av dessa bitar. Den hade säkert varit mycket bättre om den varit riktad till vuxna först och främst för det fanns många saker som kunde ha utvecklats och beskrivits mer – samtidigt som andra – ointressanta saker fick för stor plats. Historien flyter inte på som den borde. Jannike är en bra huvudkaraktär och jag gillar Magnus men man får inte lära känna dom på djupet och därför känns de lite för overkliga.

Det är en okej bok, men den kunde varit bättre. Får inte glömma bort att säga att den trots alla brister var lätt att läsa – när jag kommit halvvägs in i boken så plöjde jag igenom den ganska fort. Uppföljaren kan jag tänka mig att läsa, men då lånar jag den på biblioteket.

Recensionsex från Rabén & Sjögren.

14 april, 2010

Den förlorade boken

Idag så redovisar jag dagens nyheter punktvis.

1. Har bestämt mig för vilka böcker personen jag är Hemlig Bokvän åt ska få, nu är det bara att fixa ett L-kuvert, köpa böckerna och godis + lite annat smått och gott. Fick en svår nöt den här gången.

2. Nick & Norah oändliga låtlista är utläst och recenserad.

3. Det recensionsex jag fick av Den femte systern har äntligen dykt upp så den ska jag ta itu med direkt. Den försvann när jag städade i mitt gamla rum och nu hittade jag den i en kartong. Så fort jag får ett recensionsex så ska jag hädanefter läsa det direkt och sedan skriva en kort recension på sidan och en längre version i själva bloggen. Jag vill ju ha fler recensionsex i fortsättningen…