Stora böcker i litet format


Till höger ser ni en av figurerna som prövade på att vara Bokhyllans maskot, men hon blev fort utbytt då hon var hemskt förtjust i att äta upp böckerna (se pappersbiten vid hennes mungipa.)

I veckan fick jag hem ett paket med dessa underbara små böcker. En dag av David Nicholls dök rätt ner i ett av facken på min handväska och där har den fått stanna – har plockat upp den många gånger på bussen (för hör och häpna; jag kan läsa boken utan att bli åksjuk!) och redan avverkat ett par kapitel. Det enda jag har att klaga på än så länge är att det är så förbaskat svårt att vända blad. Är det samma sorts papper som de har i biblar? Jag vägrar slicka mig på tummen för att vända blad (eventuellt kladd i boken/smutsiga händer när man varit ute på stan=Inga tumvändningar.) Sen måste jag hitta ett litet sött bokmärke som passar formatet. Kanske något man kan hitta på bokmässan?

Wiii! Bokmässan är imorgon! Jag ska gå upp klockan 4 på morgonen… 😯

Att vara med henne

Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött av Alex Schulman

Alex Schulman, programledare, journalist, författare och bloggare, beskriver i sin bok ett år, 12 månader, där allt ställs på ända och hela livet förändras.

”Jag ska berätta om en lång rad på varandra följande händelser, några lyckliga, andra olyckliga, som kastade om min tillvaro på alla plan. Det är rättvist att säga att jag blev en ny människa. Det här är inte en historia från min barndom – det här är en historia från nuet. Den tar sin början den första augusti 2008 och den tar slut den första augusti 2009. Det här är historien som förändrade mitt liv.”

En sommardag i juli 2008 separerar Alex Schulman från kvinnan han levt med i sex år. Med en resväska i vardera hand lämnar han förvirrad deras gemensamma lägenhet och beger sig ut på Stockholms gator. Han inser att han står inför en ny tillvaro, framför en ny sorts resa – han ser inte alls fram emot den.

På dagen ett år efter separationen föds hans dotter Charlie på BB i Visby. Det här är den brokiga, underbara historien om allt som hände däremellan.

Jag valde medvetet att hoppa över att läsa Schulles första bok då jag visste vad den skulle handla om och jag klarar inte av att läsa sorgliga verklighetsbaserade böcker.

Schulle har för övrigt blivit mitt smeknamn på Alex då jag har sett praktiskt taget allt han varit med i och fortfarande kollar på honom varje vecka – var till och med publik för Veckans kanin och sorgligt nog tillhör jag en av de personer som har varit på plats när han signerat böcker men inte vågat gå fram…

Jag blir så lätt deprimerad av minsta lilla då jag är lite av en empat och verkligen sätter in mig i andras situationer. Det var inte lika lätt med den här boken. Kan vara på grund av att jag aldrig varit kär, aldrig känt mer än vänskap (eller haft perversa tankar/känslor) för de jag umgåtts med. Hoppsan, vilken personlig recension det här blev då 🙂

Jag gillar sättet Alex skriver på, det är lätt att läsa och smälta. Det fanns dock vissa bitar som jag tyckte var lite överdrivna, skrivmässigt. Och då jag läst både blogg och krönikor av Alex så var inte allt nytt. Hade gärna läst om mer privata saker (jag är snuskig, nyfiken och stolt!) Överlag så tyckte jag om boken. Ser inget fel med att slänga in minnesvärda händelser och berättelser som egentligen inte har med saken att göra – eller det har det kanske på ett sätt fast inget man tänker mycket på. Den var skön att läsa och det är framförallt det som en bok ska vara. Frågan är bara om Amanda kan leva upp till allt detta. Det måste i alla fall vara bland det mest romantiska man kan göra, att skriva en bok om och till de man älskar.

Recensionsex från Piratförlaget.

Ett piratskepp seglade förbi


Ett litet piratskepp seglade i veckan förbi med ett bokpaket från Piratförlaget. Två böcker som jag ska läsa och recensera samt två som Walter ska ta sig an. Ska bli kul att se om han fixar att skriva några recensioner på egen hand. Det har mest varit jag som fått läsa om de böcker han rekommenderat till mig och sedan har jag dissat dem totalt (se: Patienten av P.D. James). Mest på grund av att han gillar deckare och böcker som har någon sorts verklighetsanknytning. Jag föredrar mestadels att läsa om helt omöjliga saker och platser. Men det gör vårt samarbete så bra. Vi kompletterar varandra på ett bra sätt.

Cirkeln

Cirkeln av Mats Strandberg & Sara Bergmark Elfgren

Engelsfors. Vackert namn, risig stad. Omgiven av djupa skogar där människor ofta går vilse och försvinner. Sex tjejer har just börjat gymnasiet. De har inget gemensamt – förutom att en uråldrig ondska jagar dem.

Höstterminen har just börjat när en elev hittas död på en av gymnasieskolans toaletter. Alla förmodar att det var ett självmord. Alla utom de som vet sanningen.

En natt då månen färgats mystiskt röd förs sex tonårstjejer till den nedlagda folkparken. De vet inte hur de har kommit dit eller varför de är där, men utan varandra kommer de inte att överleva.

De får veta att de är häxor. De Utvalda, som nämns i en uråldrig profetia.

Plötsligt är gymnasiet på liv och död – bokstavligt talat. De måste lära sig samarbeta trots sina olikheter, och kontrollera de magiska krafter som vaknat till liv inom dem. Tiden håller på att rinna ut. De måste hitta och besegra ondskan som jagar dem, innan ondskan hittar dem.

Jag hann läsa en hel del recensioner av Cirkeln innan jag fick chansen att läsa boken och då de flesta var extremt positiva till den så kände jag mig förstås väldigt skeptisk. Helt i onödan. Så fort jag kommit förbi första kapitlet så föll jag. Hårt. Cirkeln har allt jag älskar med ungdomsböcker, fantasyböcker och böcker i allmänhet. Att den är svensk förvånar mig så oerhört. Det har i och för sig kommit ut många riktigt bra böcker på svenska nu på sistone. Mats Strandberg kände jag till redan innan även om jag inte hade läst någon av hans böcker. Man märker verkligen att han – precis som jag, är ett stort Buffy the Vampire Slayer-fan då många saker från serien går igen i Cirkeln. Karaktärerna i boken är lätta att både tycka om och tycka illa om. Trots att huvudkaraktärerna är många så hade jag önskat att de var fler. Det fanns något i var och en som tilltalade mig, till och med Ida… Sen var jag konstigt nog nästan mer förtjust i tjejernas privatliv än deras nya gemenskap som häxor. Boken var så pass bra att jag inte kunde släppa den, den åkte till och med ner i träningsväskan och ut. Längtar verkligen till de kommande böckerna i den här trilogin.

Recensionsex från Rabén & Sjögren.

Läser ute i solen

Har legat ute i solen idag och nästan läst klart Cirkeln. Svårt att inte tycka om den här boken om man är ett lika stort Buffy-fan som både jag och Mats Strangdberg uppenbarligen är.

Bilden ovan är från i helgen då jag hade en rejäl huvudvärk och knaprade huvudvärkstabletter samtidigt som jag låg och läste. Inte kul att ha ont i huvudet, men det var åtminstone inte migrän… har en tendens till att få migrän och må riktigt illa…

Ännu en kväll med Prosa & Marmelad


Jag har ju inte berättat om den andra träffen med Prosa & Marmelad som jag var på den 26:e mars (som för övrigt var min lillebrors födelsedag.)

Den här gången träffades vi, ca 20 bokbloggare, hos Albert Bonniers Förlag där vi fick komma in och vandra runt i förlagets korridorer och blev bjudna på ett glas bubbel innan vi fortsatte in i det gamla styrelserummet där afternoon tea-buffén var riktigt fint uppdukad. Heléne Johansson från Brunkebergs bageri, som stod för alla godsaker, berättade lite om sin kommande bok innan vi började diskutera Stockholm Rosé – inte enbart titeln på boken vi läst utan även en ny genre enligt författaren Sophia Wolf Lösnitz. Betydligt bättre benämning än chic-lit, som jag inte är först med att erkänna att jag försöker undvika. För mig är chic-lit lättsam läsning med relativt lyckligt slut – jag är nästan aldrig nöjd med sluten i så kallade chic-lit böcker. Måste även säga att jag inte gillade slutet i Stockholm Rosé…

Det är roligt att höra allas åsikter om boken, men jag har svårt att få en syl i vädret – så fort jag ska säga något så inflikar någon annan precis det jag skulle säga! Skönt att få ut det jag ville säga utan att behöva säga det, men det känns lite larvigt att sitta tyst. Fast det var kanske bra att jag inte sa precis allt, var ju inte alltför positiv till just den här boken, trots att den var bra skriven.

Författaren Niklas Rådström kom och berättade om sin vänskap med författaren och konstnären Stig (Slas) Claesson och läste högt ur sin nya bok Stig som vi fick med oss hem i den fina goodiebagen. Den innehöll förutom boken Stig, anteckningsboken Det allra viktigaste, kommande boken Julia av Anne Fortier, kakor från Brunkebergs bageri, en handduk och smörkniv från Lagerhaus, samt Gamla Söder-te och Mentos.

Jag var inte superintresserad av det han beskrev men jag ska självklart ta och läsa boken i sommar.

Det roligaste under kvällen var dock att få möjligheten att träffa så många bra bokbloggare. Bokbiten, Bokhora, Dilemma, En och annan bok, Evaemma.se, Its a literary thing, Inreda med böcker, Kulturbloggen, Mina boktips, Ooof bok, Sladdertackan, Översättarbloggen bland andra.

Vad blir det härnäst?