Det här kalla landet

Det här kalla landet
Originaltitel: Det här kalla landet
Författare:
Förlag:
Utgiven: 2017
Sidor: 238
Format: Inbunden
ISBN: 9789132170553
Goodreadsbetyg: 3.23
Noomi bor i Lindsborg, en mellanstor stad i Nordland. Hon går i gymnasiet och är en del av en trygg familj med god ekonomi – fram till nu. Hyllorna i mataffären gapar tomma. Noomi är van att kunna köpa vad hon vill, men butik efter butik stänger ner. Efter att Noomi rånats av ett gäng invandrartjejer finns inte längre några tvivel om vad som håller på att hända i landet, så hon gör gemensam sak med sin storebror, aktiv inom det främlingsfientliga parti som växer i raketfart inför valet. Men Noomis klasskompis Zahra kommer i vägen. Zahra, som alltid sticker ut hakan och käftar emot. Som liten flydde hon från krig och förödelse till Nordland, men bara halva familjen nådde säker mark. Zahra söker trygghet i en allt mer skrämmande tid av kaos och utanförskap – men på fel ställen. Zahra inte bara ifrågasätter allt som Noomi tror på, hon ”stjäl” också hennes barndomsvän. Till en början vill Noomi bara att Zahra ska försvinna, men snart händer något inom dem båda. Det blir ett möte som förändrar de båda för alltid.

Det är spännande att boken utspelar sig i ett fiktivt nordiskt land där de ord som används idag som ”nyanlända” och ”rasism” har blivit utbytta mot egna motsvarande ord. Det är dessvärre likheterna med hur situationen är i dagens samhälle som gör att jag inte helt fastnar för boken och handlingen. Det är obehagligt och för nära, så jag hade föredragit om det fiktiva hade dragits lite längre och att det hade varit en fullfjädrad dystopi där Nordland hade varit intressant och nytt för läsaren.

Jag tyckte däremot om att PTS togs upp och i det stora hela så håller jag med andra bokbloggare om att den är en utmärkt bok att diskutera i skolorna. Men för mig så är det inte särskilt underhållande läsning och jag föll inte för varken personerna eller handlingen som fick ett alltför abrupt slut.

Boken finns hos: Bokus Storytel
0
  • Dela

Orkidépojken

Orkidépojken Bokbesatt

Orkidépojken av Helena Dahlgren

SKOGENS MÖRKA GRAVITATION: ALLT PEKAR DITÅT, KÄNNER NI DET OCKSÅ?

När bästisarna Hanna och Zeb tar studenten är det meningen att LIVET ska börja. Det är nu de ska lämna urtrista förorten Tyresö och bege sig ut i världen. London väntar. Men först en sista hemmasommar som går åt till att jobba på kyrkogården, festa på stans gayklubbar, ströglo på den gamla tv-serien Twin Peaks och läsa Orkidépojkens märkliga blogg. Så länge någon kan minnas har det viskats om en närvaro ute i Tyresös skogar. Varken Hanna eller Zeb har lagt någon särskild vikt vid det. Förrän de plötsligt blir tvungna För konstiga saker sker: först försvinner en hund, och därefter en före detta skolkamrat. Lina, ortens drottning. Hon som alla vill känna men ingen känner, inte på riktigt.
Sen går det mesta åt helvete.

Det är lika bra att säga det redan nu, men jag tål inte David Lynch och allt han skapat. Twin Peaks inkluderad. Och då har jag verkligen försökt genom att se allt, fast jag hoppade över Eraserhead efter att min pojkvän sagt att det var bland det värsta han sett. Men i Orkidépojken så tycker jag att Helena har tagit det lilla som jag faktiskt tyckte om med Twin Peaks och gjort en egen berättelse som jag tyckte var riktigt bra!

Jag fullkomligt älskar alla popkulturella referenser som jag är glad att jag faktiskt fattar! Och även fast jag inte riktigt hade ett vanligt tonårsliv, då jag satt instängd likt Orkidépojken och läste högstadiet och en del av gymnasiet på distans på grund av min sociala fobi, så känns det så äkta med tonårsångesten som verkligen påverkar min som läsare.

Jag fick lite vibbar av underbara Life is Strange, som är ett spel där man – förutom att man kan spola tillbaka tiden – bland annat får lösa mysteriet med en försvunnen tjej. Precis som med det spelet och de allra flesta mysterier så står det mycket mellan raderna, nästan så att man blir överväldigad. Det är inte en läskig bok, men det finns en obehaglig stämning alltigenom boken. Som om det finns något större mörker i kulisserna som hotar att när som helst sluka allt och alla. Det är tur att den utspelar sig i Tyresö för där har jag aldrig varit och kommer aldrig att sätta mig fot där efter att ha läst Orkidépojken!

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Orkidépojken | Författare: Helena Dahlgren | Genre: Unga Vuxna, Spänning | Förlag: Lava Förlag | Format: Häftad | Sidantal: 148 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

0
  • Dela

Idag är allt

idagarallt

Idag är allt av Nicola Yoon

En roman om att aldrig riktigt duga för sina föräldrar, om att veta att man inte får stanna i landet man är född i – men också om kärlek som uppstår när man minst anar det och om hur varje litet val kan få stora konsekvenser.

Natasha: Jag tror på vetenskapen, på fakta. Inte på ödet eller på drömmar som ändå aldrig kommer att slå in. Jag är garanterat inte en tjej som träffar en söt kille på en New York-gata och blir kär i honom. Särskilt inte när jag och min familj bara har tolv timmar kvar i landet innan vi blir utvisade till Jamaica. Min historia handlar inte om att bli kär.
Daniel: Jag har alltid varit den skötsamma sonen, den duktiga studenten som alltid lever upp till mina föräldrars förväntningar. Aldrig poeten. Eller drömmaren. Men när jag ser henne glömmer jag allt annat. Något med Natasha får mig att tro att ödet har fantastiska planer för oss två.
Universum: Varje sekund av våra liv för oss fram till en särskild stund. Miljoner framtider ligger framför oss. Vilken av dem ska bli sann?

Som ni kanske vet så tyckte jag inte om Ingenting och allting, då det kändes som om man som läsare blev lurad, varför kan jag inte säga utan att spoila boken men ni som läst den förstår nog vad jag menar. Den här boken tyckte jag desto bättre om och omslaget var verkligen ett av de snyggaste på länge! Nu fanns det inget som bryter mot bakgrunden, som hjärtat på den förra boken. Designen speglade även innehållet bra och det är en berg- och dalbana av känslor från första till sista kapitlet. Yoon låter huvudpersonerna i sina böcker spegla henne själv då de hittills har varit både asiater, afroamerikaner och jamaicaner. Det är skönt att få läsa om något annat än de stereotypiskt vita kvinnliga huvudpersonerna som är med lite väl ofta. Jag gillar Natasha och Daniel är en sådär perfekt imperfekt kille som man inte kan låta bli att tycka om. Att ha var och vartannat kapitel berätta om en sidokaraktär gör berättelsen mer levande och det gör en hel del att man får ta del av deras sätt att tänka. Det gör även de mindre sympatiska karaktärerna älskvärda på ett sätt. Hur som haver så var jag glatt överraskad och jag gillar verkligen hur Yoon skriver även om jag ogillade den förra bokens andra halva. Den här är jämn och spårar inte ur mot slutet, snarare tvärtom. Den blev bättre.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Idag är allt | Originaltitel: The Sun is Also a Star | Författare: Nicola Yoon | Genre: Kärlek, Unga Vuxna, YA | Förlag: Bonnier Carlsen| Format: Häftad, lånebok | Sidantal: 334 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

0
  • Dela

Glassvärdet

lightning-glassvardet

Glassvärdet av Victoria Aveyard

Mare Barrows blod är rött, färgen hos vanligt folk, men hennes silverförmåga, kraften att styra blixten, har förvandlat henne till ett vapen som kungahuset försöker kontrollera.

Härskaren kallar henne en bluff, men när hon flyr från Maven, prinsen och vännen som bedrog henne, upptäcker Mare något häpnadsväckande: Hon är inte den enda i sitt slag. Jagad av Maven, nu en hämndlysten kung, ger sig Mare ut för att söka upp och rekrytera andra röd-och-silver-krigare till kampen mot hennes förtryckare. Men Mare inser att hon befinner sig på en livsfarlig väg, där hon riskerar att bli just det slags monster hon försöker besegra.
Kommer hon att krossas under tyngden av de liv som upproret kostar? Eller har hon härdats för gott av allt svek och förräderi?

Jag är inte lika förtjust i den här serien som exempelvis böckerna om Glastronen, men jag älskar verkligen superkrafterna i böckerna. Mare går från att lyda för att överleva till att själv vara den som till stor del styr. Det är skönt att läsa om personer som inte är så mjäkiga och gnäller över att de minsann inte har bett om att bli den ”utvalde”. Det finns en hel del våld i den här boken, men knappt någon romantik alls. En hint om en kärlekstriangel får man förvisso, men eftersom Mare är så fokuserad på uppgiften att rädda så många hon bara kan, så blir det inget mer med det. Hennes besatthet av Maven får mig att tänka på underbara Juliette och Warner från Rör mig inte-serien. Jag gillar bad boys som egentligen inte är onda, utan missförstådda, men Maven hoppas och tror jag inte tillhör den kategorin så som han agerat under de här två böckerna.

Tyvärr så tycker jag att det blir för likt Hungerspelen (tredje delen i serien) med Mare som ska vara frontfigur för rebellerna och ena folket mot den onda ledaren. Det blir lite ”been there, done that” och boken är på tok för seg emellanåt. Det är först mot slutet som det blir spännande och givetvis så slutar det sedan abrupt med en cliffhanger. Suck. Det talas om en fjärde bok i ”trilogin” och jag hoppas verkligen att serien får ett tillfredsställande slut nu när jag fortsätter att läsa trots mitt svala intresse.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Glassvärdet | Originaltitel: Glass Sword | Författare: Victoria Aveyard | Serie: Röd drottning-serien #2 | Genre: Fantasy, Science Fiction, Unga Vuxna, YA | Förlag: Modernista | Format: Inbunden, lånebok | Sidantal: 447 | Utgivningsår: 2016 | Köp boken: Bokus

0
  • Dela

Midnattskronan

Crown of Midnight

Midnattskronan av Sarah J. Maas

En lönnmördares lojaliteter är alltid ställda under tvivel. Men ­hennes hjärta vacklar aldrig.

Artonåriga Celaena Sardothien är skarp, modig och vacker. En fulländad förförerska och den bästa lönnmördare hennes värld någonsin skådat. Men även om hon vunnit kungens lönnmördartävling och därmed blivit hans kämpe, har hon varken friheten att fatta sina egna beslut eller att följa sitt hjärta.

Endoviers hemska saltgruvor, där hon hölls som slavarbetare före tävlingen, var ingenting för henne jämfört med hur det är att leva bunden till sin värsta fiende – en kung vars styre är så ondskefullt att det tycks omöjligt att utmana. Celaena ställs inför hopplösa val. Ska hon utföra kallblodiga mord för mannen hon hatar? Eller riskera att skicka dem hon älskar i döden?

Hon måste välja vad hon ska slåss för: sin överlevnad, sin kärlek eller rikets framtid. För en lönnmördare kan inte få allt. Och om hon ändå försöker riskerar hon att gå under.

Jag blev verkligen förtjust i Celaena och Endovier efter första boken. Trots att jag varken gillar playboys och tysta, starka män som inte vågar prata om sina känslor, så plöjde jag igenom Midnattskronan på en kväll. Det är en solklar sträckläsarbok som är omöjlig att lägga ifrån sig när man väl har börjat! Jag är extra förtjust i kvinnor med oanade krafter som bara är sådär extra mycket bättre än alla män i hennes närhet. Verkligen girl power i sin yttersta form.

Sista biten av boken så störde jag mig något enormt på Celaena och hennes vrede gentemot en person som hon uppenbarligen älskar. ”Sveket” tycker jag inte var något att bli så arg och sårad av, speciellt inte då det inte var personens fel egentligen. Nä, hon betedde sig ytterst illa och det kändes inte helt logiskt av henne som person.  Bortsett från den delen så var det en riktigt bra uppföljare och jag ser fram emot bok tre!

Jag läste boken ”Crown of Midnight” på engelska.

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Midnattskronan | Originaltitel: Crown of Midnight | Författare: Sarah J. Maas | Serie: Glastronen #2 Genre: Ungdom | Förlag: Modernista | Format: Inbunden | Sidantal: 415 | Utgivningsår: 2017 | Köp boken: Bokus

0
  • Dela

Du, bara

du bara

Du, bara av Anna Ahlund

Det handlar om en bästis, ett båthus, en pappershandel, ett hustak med utsikt över hela Uppsala, Nick Drake, Räddaren i nöden, tusen papperstranor och trädgårdsrosor från Svartbäcken. Och så en hel del sex.

”Frank, det här är min lillebror John.”

Han tittar upp och ser på mig.

Jag håller andan.

Hans ögon är elektriska. Svarta som ett natthav där blixten slagit ner. Utan att släppa mig med blicken reser han sig upp, ler och sträcker fram handen. Jag tar två steg fram och fångar den. Hans handflata är sval.

”Hej John.”

Du, bara är en romantisk och hjärteknipande historia om sextonåriga John som blir kär i den två år äldre Frank. Frank är oturligt nog redan är tingad av Johns storasyster Caroline. Och Caroline är van att få som hon vill. John är van att backa, men det tänker han inte göra nu. Dessutom har Frank en egen vilja. Och ett krossat hjärta i bagaget, vilket krånglar till saker.

Jag älskade den här boken! Den är skriven på ett så lättsamt och tilltalande sätt som känns äkta. John och Frank känns som riktiga personer som vi får lära känna och känna med under historiens gång. Jag tyckte extra mycket om Elli och den relation hon har med sin bästa vän John. Det är frustrerande och underbart på samma gång att läsa om kärleken mellan de två killarna. Väldigt uppfriskande må jag säga. Att den utspelar sig i Uppsala märks inte så värst mycket, men roligt att jag har varit på många av de ställen som beskrivs i boken (min pojkvän bor just i Uppsala, så jag är där väldigt ofta.) Bortsett från den ångestladdade tonårskärleken, så tycker jag att det var en riktig feel good bok. Den fick mig att lyssna på Nick Drake och önska att jag vore en ung kille som precis träffat sin första pojkvän, det är inte alla böcker som får mig att göra det!

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Du, bara | Författare: Anna Ahlund | Genre: Ungdom | Förlag: Rabén & Sjögren | Format: Häftad | Sidantal: 340 | Utgivningsår: 2016 | Köp boken: Bokus

0
  • Dela
Nyare inlägg
Äldre Inlägg