Det känns som upplagt för komedi när man hör “jul på hjul”, men “Julakuten” var istället ganska mörk och ledsam i början. Vilket i sig ofta är positivt i en feelgood då det finns något som man kan vända till det bättre, många är trots allt ofrivilligt ensamma på julen och behöver nog lite uppmuntran och gemenskap. Tyvärr så tappade boken en stjärna redan i början då den sexiga tomten direkt visar sig vara en kattallergiker! Där dog intresset för min del, för det spelar ingen roll hur många magrutor en kille har, hur bra han är på att laga mat eller hur snäll han är, eller hur stor…. om han är allergisk mot pälsdjur eller specifikt katter. Helt klart en dealbreaker och jag störde mig därför på honom rakt igenom hela boken! Jag hör även till de som tycker att Love actually och The holiday är överskattade julfilmer. Mina favoriter är istället Home alone 1 och 2, tecknade How the Grinch Stole Christmas från 1966 eller While You Were Sleeping om det ska vara en romantisk julfilm. Trots detta så tycker jag det var en riktigt välskriven och bra bok som jag plöjde mig igenom likt en snöplog i februari. Den var även trevlig att diskutera i vår bokcirkel. Sammanfattningsvis så skulle jag säga att det här är en fin liten bok med en dos julstämning, men som jag hade hoppats skulle vara lite mer komisk än den var. Jag kommer garanterat att läsa mer av Callum, för jag gillar hans stil (men inga fler kattallerigiker tack!)
