Betvingade

betvingade

Betvingade av Simona Ahrnstedt

Betvingade är en storslagen kärleksroman där man möter ett medeltida Sverige fyllt av riddare, tornerspel, slott och herresäten.

Östergötland 1349

Stormannadottern Illiana har gått till en skogstjärn för att bada då hon blir överfallen. Ett tygstycke träs över hennes nakna kropp och hon fraktas till en okänd plats. När tyget tas bort ser hon en mörk, skäggig man som sitter och betraktar henne.

Han, riddare Markus, väntar på en utsedd byflicka som ska göra honom sällskap för natten men till sin förvåning kommer hans soldat med fel kvinna. Inte bara är flickan framför honom mager, blek och tanig, han märker också snabbt att hon kommer från en fin familj. Han bestämmer sig för att eskortera henne hem men under färden stöter de på flickans bröder och en olyckshändelse gör att en av dem dör.

Markus blir förd till Illianas gård där han blir upphängd i kättingar och torterad av hennes far. Räddningen blir kung Magnus Eriksson som kommer och avbryter tortyren. Illianas familj anser dock att Illiana är skändad eftersom hon hittats naken tillsammans med en man och därför är oanvändbar för giftermål. Kungen har nu inget att annat val än att tvinga Markus att gifta sig med Illiana …

Jag såg verkligen fram emot att få läsa den här boken, för jag älskade verkligen Överenskommelser. Simona skriver verkligen på ett sätt som tilltalar min inre, gammaldags kvinna – den som helst hade velat leva för hundratals år sedan och tvingas gå klädd i klänning och bli uppvaktad eller våldförd av bryska män (ja, kanske inte våldförd men man vet ju hur det var förr i tiden – och hur det fortfarande är i vissa länder…)

Jag kommer aldrig att tycka om män som sätter på kvinnor lite här och var utan att vara känslomässigt involverade, det är jobbigt att läsa om men visst är det lite skönt att få läsa om sådana som börjar bete sig som män ska bete sig i min mening. Trygga och stabila och trogna till sin one and only. Man blir  varm i hjärtat och önskar att alla sådana män ska bättra sig.

Illiana är ingen jag identifierar mig med till en början, hon är mager och ganska inskränkt som kvinnor var förr men växer allt mer för var sida. Hon är inte alls svag och man känner verkligen med henne. Markus är inte så som jag gillar mina män, men jag ser det som Illiana ser i honom i slutet.

Jag älskar kärlek. Vem älskar inte kärlek? Det fanns massor i Överenskommelser och i Betvingade finns det ännu mer. Jag fastnar och kan inte sluta läsa. Det går bara inte. Vill bara ha mer! Jag tuggar i mig allt som Simona får ner på papper. Hon är trevlig, snygg och vet precis vad såna som jag vill läsa om. En av mina favoritförfattare på 2000-talet! Grämer mig något över att jag inte har ett signerat ex i min samling då jag har träffat henne två gånger utan att våga mig på att fråga.

Längtar ihjäl mig efter De skandalösa, den tredje och avslutande boken om slottet Wadenstierna.

Recensionsex från Damm Förlag

betygbetygbetygbetygbetyg

Titel: Betvingade | Författare: Simona Ahrnstedt | Genre: Romance, Historisk | Förlag: Forum | Format: Inbunden | Sidantal: 356 | Utgivningsår: 2012 | Köp boken: Bokus

Nattens Begär

Night Pleasures
Originaltitel: Night Pleasures
Författare:
Utgiven: 2009
Sidor: 348
Format: Häftad
ISBN: 9789186369255
Goodreadsbetyg: 4.22

Amanda Devereaux har en helt galen familj. Hennes mor och syskon är häxor och medier, och hennes tvillingsyster är vampyrjägare. Det gör att Amanda längtar efter ett lugnt, normalt liv med en vanlig pojkvän. Men så råkar hon hamna mitt i en attack som är riktad mot hennes syster, och vaknar hon upp fastkedjad vid en blond, snygg främling, Kyrian av Thracia.

Min typ av bok helt klart! Halvporrig vampyrromantik med inslag av tantsnusk och odödlig kärlek mitt i all lust och död. Finns mycket negativt att säga om själva översättningen, men fokuserar man på historien och karaktärerna så kan man se förbi den – funderar på att läsa boken på engelska också för att se om den är bättre på originalspråket, fast nu har man säkert fäst sig vid de försvenskade uttrycken.

Amanda är arketypen av vad jag vill att en huvudkaraktär ska vara; kvinna, ung, lugn, vanlig, “the one” och har hemliga magiska krafter. Samt en lång blond vampyr/kille som dyrkar marken hon går på. Yay! Så ska det se ut tjejen!

Jag avskyr tillgjorda karaktärer och Amanda är så långt man kan komma ifrån tillgjord, hon är udda och ändå helt normal. Kyrian verkar helt klart mumsig, men det brukar den typen vara. Jag gillade själva storyn och har alltid älskat grekisk mytologi så jag ser fram emot att läsa Sherrilyn Kenyons andra böcker om mörkerjägarna – får se om det blir på svenska eller engelska.