När man läser en bok där varje kapitel får en att tänka: “det är verkligen så det är för mig!” så kan man inte annat än bli förälskad i den! I allmänhet så älskar jag när man tar en välkänd film eller bok, som Pretty Woman i det här fallet, och vänder på könsrollerna. Det gör att det känns nytt och fräscht. Hur många romantiska böcker om manliga eskorter har man läst tidigare? Inte så många kanske.
Nu vet väl redan de allra flesta att jag har en aspergerdiagnos, eller ASD som det kallas numera, men det är ett dolt handikapp som mest syns när jag stöter på problem eller hamnar i jobbiga situationer. Jag har bland annat fått kbt för min telefonfobi, haft en ätstörning, och varit en hemmasittare i tonåren. Att sitta hemma och pyssla med webbutveckling och lösa problem i kodningen var mitt största nöje. Så bortsett från att jag varit överviktig hela mitt liv så identifierar jag mig verkligen med Stella som person. Utan att bli allt för personlig nu så hade jag också en hel del problem med relationer och även om jag aldrig betalat för sex, så har jag varit med om en hel del konstigheter…
Det är extra roligt att läsa om andra kvinnor som sett likheterna hos sig själva när de läst boken och på så vis kommit till insikt att de kanske också har en diagnos. Det är väldigt vanligt att kvinnor går odiagnosticerade just på grund av att många känner sig tvingade att anpassa sig trots att det går emot deras natur.
Så Stella är en karaktär som känns extremt verklig för mig. Michael känns däremot lite för bra för att var sann. Om någon där ute som ej är neurotypisk har en sådan kille, som accepterar ens autism och alla ens egenheter så upp till bevis!
Jag älskar verkligen Michaels familj och vänner, men hur de inte lyckats få reda på hans hemliga jobb tycker jag är lite konstigt. Michael blir även gulligare mot slutet, för i början så var det lite väl mycket “om du testar det här så kommer du att älska det” trots att Stella inte alls var intresserad av att testa vissa saker. Därför är det bra att det var mycket fokus på vikten av samtycke. Många romanceböcker skippar det helt och det känns ofta som om det är okej att gå hela vägen så fort någon av karaktärerna känner sig hångelsugen.
Så det här är en bok som jag varmt kan rekommendera om man vill ha en lite annorlunda kärlekshistoria utan en massa fluff och en hel del sex!
Jojomen.
