Det här är verkligen en genomtänkt och välskriven feelgood i samma liga som “Under stjärnorna i Paris”. Den har en ton och ett djup som jag fastnade för direkt efter första kapitlet. Det är en känslosam historia om att hitta sig själv och bearbeta de sanningar som kommer till ytan när man gräver i det förflutna. Boken är full av familjehemligheter, relationsdrama och målande miljöbeskrivningar som till och med får mig att vilja åka till den franska rivieran. Slutet bjuder även på en liten cliffhanger vilket gör att jag genast måste påbörja nästa del, “Längtan efter oss”. Det är lite synd att omslagets formgivning inte gör bokens innehåll rättvisa. Jag har personligen svårt för det tunna typsnittet som inte riktigt går ihop med den här starka och härliga boken, men jag hoppas att det inte hindrar er från att läsa, för jag rekommenderar den varmt!
