Eftersom jag var ett stort fan av Ana Gina när det begav sig och min bokcirkel valde just Ginas bok att läsa i september så började jag läsa ganska omgående. Jag lyssnade främst på ljudboken då hon hade läst in den själv. Just inläsningen tyckte jag var riktigt bra då varje person har sin egen röst och känsla, vissa karaktärer är förstås lite väl gapiga och är man inte van vid sådana personer så kan man nog ha svårt för ljudboken. Om man inte är expert på arabiska så kan det nog vara bra att lyssna på boken ändå, för då slipper åtminstone jag uttala orden fel i huvudet när jag läser. Som en person som tyvärr inte kan arabiska så hade jag nog behövt en ordlista i den fysiska boken för att få de korrekta översättningarna på orden, nu fick jag googla en del ord som inte är välkända slangord. På tal om översättningen så tyckte jag att det kändes lite konstigt att personer som talar 100% arabiska i Libanon inte översattes 100% till svenska. Ett tag trodde jag att de pratade svenska och bara slängde in lite arabiska slangord här och där. I Sverige så lät det bra, men utomlands så hade jag svårt att skilja på när de bytte mellan språken, vem som pratade vad.
Själva handlingen tycker jag är både unik och gripande. Det är verkligen en bok som borde ha skrivits för länge sedan, den behöver läsas av unga tjejer och killar, jag tillhör kanske inte målgruppen. Men om vi bortser från det faktum att det fanns väldigt få trevliga svennar i boken så känns det som en väldigt inkluderande bok. Det är en hel del luckor och hopp i boken som kunde fyllts ut med förklaringar till vad som hände. Boken slutar lite mitt i allting med en del lösa trådar, så jag hoppas att det inte är en stand alone-bok utan jag hoppas på att det ska komma en fortsättning. Mitt i allt det mörka och hemska som faktiskt sker i boken så skriver ändå Gina väldigt komiska scener som jag hoppas filmatiseras en dag!
Slutligen så vill jag säga att trots att jag är religionsfri så har jag en tro – som är privat. Det är viktigt att man respekterar att vi inte alla har samma åsikter och tro oavsett om man håller med eller inte. I slutändan så hamnar vi nog ändå på samma plats vare sig vi vill eller inte, så gör det bästa av det liv du har!
Sen vill jag – med tanke på titeln – även tipsa om Ginas mammas program, SOS – Skolan och Sverige, som jag tyckte var väldigt bra och insiktsfullt.
