Det här var framförallt en välskriven och lättläst kriminalroman, men för att vara första boken i en serie så hade jag förväntat mig en lite mer slagkraftig handling. Jag gillade huvudkaraktären Hanna, i hur hon beskrivs, men jag förstår inte alls hennes agerande i varken sitt arbete eller sitt privatliv. När de två oundvikligen kolliderar så tappar hon lite av trovärdigheten som polis. Det mest intressanta i boken är konstigt nog inte jakten på den som dödade Joel utan mysteriet bakom brottet som Hannas pappa satt inne för. För det här är inte en typisk deckare utan snarare en roman med fokus på relationerna mellan gamla vänner, familj och relationen till en själv. Boken är berättad i både nutid och i tillbakablickar till Joels sista dag och vad som egentligen hände. Det är ett smart sätt att berätta för oss vad som hänt utifrån Joels perspektiv och inte enbart genom polisernas utredning. Joel är en person som jag gärna hade läst mer om, så det är tråkigt att vi fick lära känna Joel först efter hans död. Slutet kom därför lite som ett antiklimax för min del, utan att avslöja något så kan jag säga att det var minst sagt oförutsägbart.
Det här är den första boken jag läser av Johanna, men jag tror inte det blir den sista, för den här boken byggde upp mitt intresse för att få reda på mer om Hannas och pappans liv innan hon lämnade Öland.
