Välkommen ombord på Baltic Charisma.

I kväll ska 1 200 förväntansfulla passagerare åka på en kryssning mellan Sverige och Finland. Men det finns något ondskefullt ombord på den här resan. Mitt i natten är färjan plötsligt avskärmad från omvärlden. Det finns ingenstans att fly. Det finns inget sätt att kontakta land. Och du vet inte vem du kan lita på.

Här får vi lära känna både passagerare och personal. Den ensamma gamla kvinnan som söker äventyret. Den avdankade schlagerstjärnan som leder karaokekvällarna. Mannen som tidigare jobbat ombord och nu återvänder för att iscensätta ett spektakulärt frieri. Ordningsvakten som med sina tre kollegor försöker kontrollera det dagliga kaoset ombord. De tolvåriga kusinerna som var bästa vänner innan en familjehemlighet kom emellan dem.

Relationer sätts på prov. Vanliga människor tvingas bli hjältar. Men det som händer den här natten kan också locka fram det värsta i dem.

Äntligen en bok som utspelar sig på en färja! En skräckfärja! Eller ja, nu var kanske inte boken så läskig som jag hade hoppats, men den var helt klart läsvärd. Som van färjeresenär så är det lätt att sätta sig in i handlingen och man känner igen en del av typerna som beskrivs i Färjan.

Jag tycker att boken var välskriven och karaktärerna känns trovärdiga, men jag var lite besviken på själva handlingen. Jag trodde att det skulle vara mer blod och död helt enkelt. Nu fick jag ett bra drama i och för sig, men jag ville ha mer skräck.

carvethemark

Dödens märken av Veronica Roth

De måste hjälpa varandra för att överleva – eller förgöra varandra.

Cyra är syster till Ryzek, den brutale tyrann som regerar över Shotet-folket. Cyras flödesgåva ger henne en kombination av smärta och makt – vilket gör det möjligt för hennes bror att utnyttja henne för att plåga sina fiender. Men Cyra är mycket mer än bara ett vapen i sin brors händer: Hon är motståndskraftig, hon kommer snabbt på fötter, hon är smartare än han tror.
Akos är från den fredsälskande nationen Thuvhe och har en gränslös lojalitet till sin familj. Han skyddas själv av sin ovanliga gåva, men när han och hans bror fängslas av Shotet-soldater är Akos beredd att göra vad som helst för att få ut sin bror levande därifrån.

När Akos kastas in i Cyras värld verkar fiendskapen mellan deras länder och familjer oöverstiglig. De måste hjälpa varandra för att överleva – eller förgöra varandra. Ska de kunna återta kontrollen över sina flödesgåvor, och återställa maktbalansen i sin värld?

Jag måste erkänna att jag inte var så förtjust i Divergent-serien, inte för att jag inte tyckte om handlingen utan för att jag inte kände något för varken Tris eller Four. Jag tyckte helt enkelt bättre om bikaraktärerna i de böckerna (det är också anledningen till varför jag inte orkat recensera dom.) Så var däremot inte fallet med Dödens märken! Jag älskar Cyra och Akos! Jag kan identifiera mig med Cyra också för hon är en sån komplex person. Trots sin smärta är hon starkare än man först kan tro. Världen som Roth bygger upp är spännande och inte lika komplicerad som fantasy/science fiction kan kännas när man först introduceras för ett nytt universum.

Språket i boken är vackert och melodiskt så att det flyter på trots att boken är aningen för lång. Det finns en hel del lösa trådar som inte knyts ihop på slutet, men det kommer nog att bli av i nästa bok som tydligen ska bli den sista i just den här bokserien. Lagom med korta serier kan jag tycka, så hinner jag läsa alla 🙂 Det här var verkligen en bok i min smak!

Jag har tyvärr hört mycket skitsnack kring boken om bland annat racism. Är det så att man inte längre får skriva om påhittade världar där vissa folkslag anser att de är bättre än andra (även fast det inte stämmer) utan att det ska jämföras med den verkliga världens problem? Och några personer som lever med riktig smärta varje dag har stört sig på vissa (felaktigt återgivna) utlåtanden av författaren. Folk är så lättstötta nu för tiden att man blir mörkrädd. Det här var en underbar – om än lite för lång och utdragen – bok som jag verkligen tyckte om. Hoppas att det blir en fortsättning som planerat trots alla trista kommentarer.

Tack till Modernista för det fina recensionsexemplaret.