Nattens cirkus av Erin Morgenstern
Cirkusen anländer utan förvarning. Den föregås inte av några reklamutrop, inga flygblad på lyktstolpar och anslagstavlor. Plötsligt är den bara där, på en plats där den inte fanns i går.
Ingen cirkusdirektör ropar i megafon, inga clowner sprutar vatten på publiken, inget ”kom och se, kom och se, världens starkaste man”. Inne i dessa svart- och vitrandiga tält döljer sig en helt unik upplevelse, en fest för sinnena. Gå vilse i en labyrint av moln, vandra genom en trädgård gjord av is, häpna inför den tatuerade ormmänniskan som stoppar ner sig själv i en liten låda av glas och förundras över illusionisten som utför omöjliga magiska bedrifter. Välkommen till Le Cirque des Rêves.
Men bakom rökridåerna och speglarna pågår en tävling – en kraftmätning mellan två unga magiker, Celia och Marco, som sedan barndomen tränats i att använda sina illusionskrafter för att överträffa varandra. Vad spelarna inte vet är att detta spel är en duell intill döden och att cirkusen är skådeplatsen för ett slag som utkämpas mellan fantasins och viljans krafter. Oförtröttligt utövar de unga magikerna sin magi med skäl som deras hemlighetsfulla läromästare, Hector och Alexander, är förtegna om.
När Celia av en slump upptäcker att Marco är hennes motståndare börjar de tänka på sitt spel som ett fantastiskt samarbete. Det är deras förenade krafter som sveper in cirkusen i en ständig förtrollning, och båda två bidrar med ständigt alltmer imponerande detaljer som tycks vara skapade enbart för att glädja den andra. Utan att veta hur deras manipulativa läromästare avser att spelet ska sluta störtar Celia och Marco huvudstupa in i en djup och passionerad kärlek.
Hector och Alexander håller dock fortfarande i trådarna och deras elevers relation tvingar dem att ingripa med svåra följder för Celia och Marco. Det finns bara en utväg för de unga magikerna – en uppvisning av aldrig tidigare skådat mått.
Jag ville verkligen älska den här boken, då den verkligen är helt magisk, men tyvärr så är den skriven på ett sätt som jag inte alls tycker om. Den hoppar fram och tillbaka mellan olika tidsperioder och berättande. Det gör att jag som läsare kommer av mig till och från, vilket gör boken jobbig att läsa. Det finns inget flyt i berättandet även om jag gillade alla karaktärer och handlingen. Ibland klickar man helt enkelt inte med författarens stil som i detta fall.
Slutet i boken är alldeles för rörigt, påskyndat och passar inte in med resten av boken som var väldigt seg. Vissa bitar i boken förstod jag inte alls då det talas om händelserna på ett sätt som bara de inblandade förstår. Som exempel: ”Men då var det ju därför hon gjorde så som hon gjorde!” ”Ja, det borde vi har förstått!” utan att skriva ut exakt vad det var exakt som personen i fråga hade gjort. Mycket irriterande.
Så det är en bra bok eller snarare handling, men inte alls bra skriven i min mening. Alldeles för många lösa trådar i slutet som inte knyts ihop på ett tillfredsställande sätt och som sagt på tok för rörig för att den ska kännas behaglig att läsa. Den tog lång tid att läsa ut just på grund av detta och levde inte upp till hypen som fanns kring den när den kom ut. Lite av en besvikelse tyvärr.
