Bloggträff hos Bonnier Carlsen

Förra veckan var jag inbjuden ännu en gång till en trevlig bloggträff hos Bonnier Carlsen – verkligen en bokbesatts våta dröm att få mingla runt med förlaget och andra bloggare.

Utsikten från balkongen var helt fantastisk, men som Karin sa så blir det för varmt när solen ligger på om dagarna för att man ska kunna sitta och läsa manus där ute.

Vi fick lyssna på författarna Maria Nygren och Magnus Nordin som båda är aktuella med nya böcker i höst. De hade hängt upp alla faserna i arbetet med att bestämma bokomslag och jag tycker att de lyckades väldigt bra denna gång.

Maria Nygren berättade om sin bok ”Fjärde riket” som kommer ut den 19 augusti. Hon fick idén till boken för snart 10 år sedan när Harald Stjerne, hennes professor vid Dramatiska Institutet, och författaren och historikern Peter Englund tog med sig hennes filmklass och for till Wien och München. Syftet med resan var att försöka ta reda på vem Adolf Hitler var som ung och hur han kunde bli till Tysklands fruktade diktator. Hon hittade inte något enkelt svar, men något hände med henne. Ett frö såddes och sedan dess har hon inte kunnat släppa den frågan. Vad får en människa att inte kunna glömma oförrätter, att se världen som antingen med eller mot sig? Och hur påverkar det omgivningen?

När hon kom hem försökte hon hitta ett sätt att skriva om det, men det var inte förrän kvällen den 22:a juli 2011 som hon plötsligt förstod hur det skulle göras. Teven visade tät skog och mörka vatten. Det var påslagna sirener och tysta kroppar som lades på bårar. Några dagar senare syntes fotografierna av Anders Bhering Breivik överallt. Och i honom såg hon samma sak som hon sett i Hitler under den där resan till Wien. Narcissismen. Övertygelsen. Känslan av att världen inte förstår. Och hon började skriva. Maria ville skildra Anders innan han blev Anders Behring Breivik. När det fortfarande fanns många vägar att gå, när det inte alls var säkert att han skulle ta båten till Utøya. Och hon lånade drag från Breivik och skapade Blenda, huvudpersonen i Fjärde riket.

Magnus Nordins nya bok heter ”Avgrundens änglar” och släpps i september. Det är en thriller som handlar om unga tjejer som utsätts för grooming på nätet. Och om en aktionsgrupp som kallar sig Avgrundens änglar som gillrar fällor så att männen som utnyttjar dessa unga tjejer ska åka fast. Men hur långt får man gå? Får man ta lagen i egna händer?

Magnus var verkligen supertrevlig och Maria likaså, har redan börjat läsa på Avgrundens änglar så recension kommer finnas uppe på recensionsdagen.

Vi bjöds på bubbel, macaroons, snittar och rullar samt nya Loka strawberry ice-cream som jag fick testa för första gången och den var helt okej även om jag inte är så förtjust i vatten som smakar jordgubb. Verkligen smarrigt och fint arrangerat.

Med oss hem fick vi en jättefin bokpåse med förhandsexemplar av böckerna (jag fick mina läsexemplar signerade, alltid kul även om det inte är de färdiga böckerna) tillsammans med Joyce Carol Oates nya bok ”Två eller tre saker jag glömde berätta för dig” samt ”Stad av skuggor”, den första boken i serien ”The mortal instruments” av Cassandra Clare. Som jag redan har läst men den svenska boken inte är exakt likadan som orignalet tydligen. Dels har Cassandra Clare själv valt att ändra en del saker hon inte var så nöjd med men de svenska förläggarna lyckades dessutom hitta ett ”logiskt fel” i boken som de fixade och nu kommer jag förmodligen att läsa om boken för att få reda på vad de fixade 🙂 Den 23 augusti är det världspremiär för filmatiseringen av boken så den ska vi också bocka av.

En dag

En dag av David Nicholls

Du kan leva hela ditt liv utan att inse att det du letar efter finns rakt framför dig.

Snygg och populär överklasspojke träffar en inte lika snygg och inte fullt lika populär arbetarklassflicka. Efter att ha tillbringat en natt i ett sjabbigt studentrum i Edinburgh tillsammans blir de oskiljbara och lever lyckliga i alla sina dagar. Nej så bygger man inte upp storyn i en romcom och så berättas den naturligtvis inte i En dag heller. Emma och Dexter tillbringar visserligen en natt tillsammans och därefter håller de någon form av kontakt, år efter år. Men deras liv blir precis som för de allra flesta, något av en berg- och dalbana med både höjdpunker och lågvattenmärken. Som läsare för man följa med i deras liv genom ett besök varje år, på årsdagen av deras första möte den 15:e juli.

Hemska, hemska bok. Så här går det när en manlig författare ska skriva en romantisk roman, det går upp och ner, upp och ner och slutar… ja inte som jag ville åtminstone.
Ännu en bok jag bara glömt att recensera. Läste den i Excess-format och den passade verkligen bra som sådant. Läste på bussen, på tåget, ute på vift, ja lite varstans. Läste ut den så pass fort att jag glömde bort att jag hade läst den. Den var bra men medelmåttigt skriven, hade karaktärer som jag tyckte om men inte trollband mig. Blir alltid lite sur av att läsa böcker med slut som i En dag, men vad gör man… Stryper författaren? Bra idé!

betygbetygbetygbetyg0betyg0

En dag | David Nicholls | 715 s. | Recensionsex från Pocketförlaget | 2011

Varma Kroppar

Varma Kroppar

av Isaac Marion

Världen har fyllts av zombier och ingen vet varför. R är en av dem.

Zombier har inga egna känslor eller minnen – men om de äter av en människas hjärna återupplever de scener ur den personens liv.

Det är så det går till när R blir förälskad. Han dödar en ung man och övertar hans kärlek till flickvännen. Nu har R ett mål i tillvaron. Han vill hålla kvinnan gömd från de andra zombierna och se till att hon överlever.

Den unge mannens känslor blir som en drog för R; bit för bit äter han av pojkvännens hjärna. Scen för scen upplever R hans liv, och det förändrar honom för alltid.

Jag har helt glömt bort att recensera den här fantastiska boken som jag läste för något år sedan. Jag fastnade direkt för R och jag tyckte om hur han växer som både zombie och människa, hur deras Romeo & Julia-story känns mer äkta än Shakespeares kändes för mig. Udda hur det kan bli så, men det här är en av de bästa zombie-böckerna jag läst och även om jag inte sett filmen än så kommer det garanterat inte att kunna leva upp till mina förväntningar. Det här är en av mina favoritböcker.

betygbetygbetygbetygbetyg

Varma kroppar | Isaac Marion | 288 s. | Recensionsex från Mix Förlag | 2012

Bödeln frälsaren observatören

Bödeln frälsaren observatören

av Catrine Tollström

Allt är inte som du tror. Inget är att lita på.

Leona Bowmoore anländer till den isolerade ön Palawu för att jobba som projektledare vid Sveriges hittills största produktion inom reality-tv. Här, bland palmer och korallstränder, upptäcker hon snart att allt inte står riktigt rätt till. Märkliga saker händer och Leonas kamerateam kan inte längre få kontakt med produktionsledningen på andra sidan ön. Sedan gör hon en skrämmande upptäckt: Det finns ingen ledning kvar. Alla är spårlöst försvunna. Leonas team har dessutom förlorat sina möjligheter att kommunicera med omvärlden. Ett dödligt spel tar sin början. Ett spel som tvingar var och en att möta sina djupaste rädslor och får dem att omvärdera allt de hittills har trott på. Från och med nu går det inte att lita på någon.

Jag trodde verkligen att den här boken skulle tilltala mig enormt, speciellt efter att ha läst böcker som Blod & död av Jens Ganman & Flugornas herre av William Golding och det börjar bra. Boken har en stark kvinnlig huvudperson i form av Leona Bowmoore, en intressant och komplex karaktär som är lätt att ta till sig. Många av karaktärerna i boken växer under läsandet och det blir lite som en survival/horror-film stundtals.

Men (ja, tyvärr) boken är så lång och utdragen att jag verkligen kämpar mig igenom den, kapitlen i mitten känns så sega och jag tycker nästan inte att det är värt att läsa vidare för det händer inte så värst mycket i vissa kapitel. I en sån här spänningsroman ska det hända grejer hela tiden annars tröttnar man fort om man har andra böcker som väntar eller filmer som erbjuder mer fart och fläkt. Hade boken varit hälften så lång och hade haft mer dialog karaktärerna mellan istället för inre tankar och känslor (huvudpersonens kärlekshistoria föll mig inte alls i smaken) och hade hela boken hållt samma tempo som den hade i det spännande slutet så hade jag säkert älskat boken. Dock gillade jag även Leonas klättring och personernas inre monolog när de utsattes för fara för sitt eget liv. Så det finns mycket gott att säga om boken, något som säkert faller de flesta i smaken, men inte mig.

Det är en så ovanlig sak som en spännande, trög roman – som jag inte fastnade i utan helst bara ville veta slutet på så att jag kunde komma vidare i min lässommar.

betygbetygbetyg0betyg0betyg0

Bödeln frälsaren observatören | Catrine Tollström | 527 s. | Recensionsex från Hoi Förlag | 2013