Snökristallens frusna skönhet av Theres Amrén
Välkommen till en värld där historierna aldrig slutar och en ny tar sin början, välkommen till livet i en värld som skulle kunna vara vår.
Nigalas och dr Rakovs längtan efter ett liv utan förtryck kastar dem, mot deras vilja, rakt in i kampen om herraväldet över Samhället. Den isolerade staden styrs med järnhand av kyrkan och för invånarna är livet i det hierarkiska Samhället lika hårt och kallt som de karga, ändlösa vidderna av is som omger staden.
Allt börjar på Sjukavdelningen där Nigala vakar över De äldsta, ett gåtfullt folk som har legat i koma under århundraden sen den stora katastrofen ödelade världen och skapade en ny istid. Nigala känner djup samhörighet med dem, men det är när hon lär känna dr Rakov som hon får veta varför. I takt med att hemligheterna avslöjas uppdagas en annan verklighet. Är dr Rakov verkligen den han utger sig för att vara, eller är han lika falsk och manipulerande som prästerskapet?
I det konservativa Samhället finns inget utrymme för misstag och en felriktad lojalitet kan få ödesdigra följder. Kyrkans makt är stor och konvenanserna starka, oliktänkare går en grym död till mötes. Insatserna är höga, men varken Nigala eller dr Rakov har något val. Nu gäller det bara att spela spelet och överleva.
Jag fick efter kontakt med författarinnan själv hem denna bok och förväntningarna var stora. Vilket omslag så säg! Jag fastnade lätt för historien och karaktärerna. Nigala är en karismatisk person som man har svårt att tycka illa om trots att hon och invånarna i Samhället har ett annat tankesätt och trossystem. Jag tillhör nog de som tror på vetenskapen och är väl inte alls särskilt religös men det hindrade mig inte i läsningen för religionen i boken var väldigt intressant och jag älskar verkligen sättet Theres byggt upp denna värld på. Namnen och allt.
Boken hade lite av varje, precis som jag tycker om. Science Fiction, Fantasy, Romantik, Historia, Spänning. Det här är en bok som säkerligen kan tilltala de bokälskare som är extra förtjusta i så kallade ”tegelstenar” för det här är en tegelsten i förklädnad. En mycket större bok i mindre format om man säger så.
Jag hade nog föredragit det om det hade varit mer stycken i kapitlen. Man får lite för mycket information på en gång och blir trött i ögonen. Vilket känns lite tråkigt då jag tyckte allt var otroligt intressant att läsa om. Speciellt de små detaljerna, det är det som gör en sån här bok fantastisk. Men jag hade en riktigt underhållande läsupplevelse och all fakta om den här nya världen jag fått besöka kommer jag att bära med mig tills nästa gång jag får plocka upp en bok av Theres.
Nu är det bara att vänta på andra delen i Glaciärernas Era och jag kan slå vad om att den kommer bli minst sagt spännande. Hur ska det gå för Nigala?
Recensionsex från Theres.
